Piska på SFI räcker inte för att lära ut svenska
Replik från Kadir Meral om Tidöpartiernas förändringar av språkutbildningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-05
REPLIK. För att påskynda språkinlärningen hos nyanlända vill Tidöpartierna tidsbegränsa studietiden i SFI till tre år.
Utan bredare samhällsåtgärder riskerar reformen bli verkningslös och resultera i en bestraffning av dessa människor.
Språket lär man sig inte bara i ett klassrum. För att lära sig svenska bäst behöver man också lära sig vardagsspråket och yrkesspråket i kommunikation med andra svensktalande.
Därför föreslår jag följande fem åtgärder för att de nyanlända bättre ska lära sig svenska språket och lättare komma in på arbetsmarknaden:
- Mer fokus på konversation och mindre grammatik i SFI-undervisningen: Det är först när en person har stort ordförråd och en godtagbar konversationsförmåga som denne lättare kan ta till sig de grammatiska delarna.
- SFI-studier behöver varvas med arbetspraktik: Som nyanländ behöver man vistas i och bli genomsköljd av vardagssvenska och yrkessvenska i sitt sammanhang utanför klassrummet på arbetsplatser. I dag har vi moment 22. Utan goda språkkunskaper svårt få jobb. Utan jobb svårt att lära sig svenska språket.
- Boendesegregationen behöver minska: Dels på grund av personliga preferenser hos nyanlända att vilja bo bland sina landsmän, dels på grund av avsaknad av ekonomiska möjligheter att inte kunna köpa egen bostad gör att många nyanlända hamnar i de så kallade utanförskapsområdena. Denna segregation begränsar den dagliga kontakten med svensktalande personer.
- Skolsegregationen behöver minska: Barnens och föräldrarnas språkutveckling går hand i hand. Dagens skolsegregation som i stora delar beror på boendesegregation påverkar både barnens och de vuxnas möjligheter att lära sig svenska språket.
- Ömsesidig vilja att umgås över kulturgränserna: Språket lär man sig bäst i samtal och umgänge med andra människor. Därför behövs en ömsesidig vilja och ansträngning från de nyanlända och från majoritetsbefolkningen att umgås i vardagen. Detta kan ske på arbetsplatser, i skolor, genom våra ideella föreningar eller på torget där människor bor.
Sammanfattningsvis: Goda kunskaper i svenska är utan tvekan den viktigaste nyckeln för social integration och arbetsmarknadsetablering.
Vi behöver en helhetspolitik på bred front som underlättar för de nyanlända att lära sig svenska. En tidsbegränsad SFI på tre år riskerar annars bli förödande, i synnerhet för de individer som saknar läs- och skrivfärdigheter.
Kadir Meral, författare och föreläsare i integration och etablering av utrikesfödda
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.