100 000 lediga jobb – men ingen får dem
Debattörerna: I dag bjuder statsministern in till samtal om kompetensförsörjningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-10
DEBATT. Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad. På två år har 120 000 nya jobb skapats och arbetslösheten har sjunkit med cirka 1 procentenhet. Trots detta väntar över 100 000 lediga jobb på att bli tillsatta.
Investeringarna ökar inom både privat och offentlig sektor vilket leder till allt fler arbetsgivare söker efter arbetskraft, men med varierad framgång.
Vi har i dag stora rekryteringsproblem på arbetsmarknaden och personalbristen är i allt fler sektorer skriande.
Det visar sig när nybyggnationer försenas för att kranförare eller byggnadsingenjörer saknas. Det visar sig när skolor saknar behöriga ämneslärare eller när it-företag tvingas tacka nej till order i brist på systemutvecklare. Detta sker samtidigt som över 300 000 personer söker jobb i vårt land.
Bristsituationen blir allt allvarligare när Sverige växer och efterfrågan ökar. Sverige har under många år underskattat behovet av en aktiv kompetensförsörjningsstrategi som klarar att möta kompetensbehoven och bidra till att människors resurser tas tillvara.
Högeroppositionen hävdar att arbetsmarknadens problem är höga löner och lönekostnader. Självklart gillar arbetsgivare låga kostnader, men lägre lönekostnader löser varken arbetslösheten eller företagens kompetensbehov.
Den gamla regeringen sänkte kraftigt lönekostnaden för arbetsgivare som hade unga anställda utan att det gav effekt på den då skyhöga ungdomsarbetslösheten.
Arbetsgivare anställer inte för att det är billigt, arbetsgivare anställer för att få ett jobb utfört. Hittar arbetsgivare inte den person som de bedömer kan utföra arbetsguppgiften så kommer inte en anställning bli till. Därför är de viktigaste beståndsdelarna i en fungerande arbetsmarknad – investeringar, utbildning och matchning.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen styrs om till en matchningsmyndighet med fokus på arbetsgivares behov. Vi satsar stort på validering och genom snabbspår ger vi nyanlända möjlighet att snabbt få jobb inom sitt yrke.
Ett nytt stort kunskapslyft har initierats med närmare 70 000 nya utbildningsplatser för vuxna till 2019. Vi har ökat investeringarna infrastruktur, bostäder och skolor. Vi har riktat 10 nya välfärdsmiljarder till kommunerna.
I Sverige har parterna under många år tagit ett stort ansvar för kompetensförsörjningen. Lärande på arbetet och strukturerade former för komptensutveckling är viktiga element i många av våra kollektivavtal och i det dagliga arbetet på arbetsplatserna. Detta har och kommer fortsatt vara en framgång för vårt land. Nu vill vi diskutera hur detta arbete kan ta ett steg till inom ramen för den svenska modellen
Som aviserades i regeringsförklaringen bjuder Statsministern i dag in arbetsmarknadens parter och branscher till fördjupade samtal kompetensförsörjningen och om hur de stora utbildningssatsningarna ska utformas.
Hur kan vi hjälpas åt för att komma åt flaskhalsarna som ser olika ut beroende på kompetensbehoven på den lokala arbetsmarknaden? Hur kan samspelet mellan den reguljära utbildningen och arbetsmarknaden förbättras regionalt och nationellt? Hur kan vi tillgodose det stora behovet av yrkesutbildad personal i ett läge där alltför få unga väljer gymnasieskolans yrkesprogram?
Vi tror på konstruktiva diskussioner där nya idéer tar plats. Frågan om en hållbar kompetensförsörjningsstrategi är avgörande både för Sveriges konkurrenskraft och för att nå EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister (S)
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.