Många barn törs inte hoppas på en god jul

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-12-22 | Publicerad 2015-12-18

Majblomman: Stärk nätverken runt utsatta barn – håll fritids öppet

DEBATT. ”Alla barns blomma.” Under hösten har innebörden av Majblommans devis gjort sig starkt påmind, när många barn på flykt kommit till Sverige, med eller utan familj.

Ja, Majblomman finns för alla barn som bor i vårt land, oavsett varifrån de kommer. Och i år har vi sett skillnaden mellan barn och barn öka märkbart. I skenet av ännu en julrusch som sannolikt slår rekord, har våra lokalföreningar över hela landet tagit emot brev från diakoner, skolsköterskor och föräldrar som berättar om en hjärtskärande torftighet. Vi uppskattar att en del av insamlingen från i våras just nu omvandlas till jullovsrelaterade bidrag på fem miljoner kronor. Det låter mycket, men vi ser ett långt större behov bland barn.

I många fall handlar ansökningarna till oss om barn som är väl medvetna om den allmänna idealbilden av julen: klappar under granen, stilla gemenskap och ett roligt jullov. De kan inte låta bli att längta, men måste glömma drömmen om eftersom familjen saknar såväl tid som pengar. Mamma kanske måste jobba hela lovet, fritids flyttas till andra sidan stan och pengarna räcker inte till julklappar.

I andra fall gäller ansökningarna barn som i princip är ensamma eller har lövtunna nätverk med få vuxenkontakter. Dessa barn fantiserar inte ens om önskelistor eller biobesök. De har i princip bara skolan och eventuellt fritids som trygga punkter. Därför påverkas de starkt när en rad svenska kommuner stänger ner de institutioner som trots allt erbjuder lite trygghet i vardagen. När det vankas jullov utan fritidshem och fritidsgårdar exponeras dessa barn för stora påfrestningar.

Majblommans senaste kommunrapport visar att svenska kommuner i stort misslyckas med att parera samhälleliga brister som leder till det vi känner som barnfattigdom. Till exempel stänger 38 procent delvis ner sin fritidsverksamhet under jullovet. En procent bommar igen helt.

Inför julen är det särskilt tydligt att barn som har det tufft sätts på undantag i Sverige, på flera plan. När vi frågar kommunerna om de lämnar extra stöd till familjer med försörjningsstöd inför jul eller motsvarande, svarar 45 procent nej och 33 procent vet inte. Detta trots att levnadsomkostnaderna i december per automatik ökar för alla barnfamiljer, också för dem som saknar marginaler. För dem handlar det inte om att bränna för mycket pengar på julklappar, utan om att dagliga kostnader per automatik ökar under jullovet. Barnen går till exempel miste om ett mål lagad mat per dag på grund av att skollunchen uteblir.

Vi menar att fullgod tillgänglighet och ett meningsfullt innehåll när skolan har stängt borde vara en självklarhet för samtliga kommuner. Vi vill också se att fler socialtjänster börja visa handgriplig förståelse för att de långa loven tär hårt på många barnfamiljers ekonomi.

De närmaste åren kommer starka kommunala strukturer att bli viktigare än någonsin, ur barnperspektiv. Under skolloven kommer det att märkas som mest var beredskapen håller, när fler barn utan stabila nätverk växer upp. Och var den brister.

Det är hög tid för berörda politiker att börja jobba strategiskt för verkligt barnvänliga villkor, också när det står skollov i kalendern. Svenska kommuner måste kort sagt börjar mobilisera betydligt bättre när skolan stänger, oavsett vilken tid på året det råkar vara. Alla barn förtjänar trygga offentliga nätverk året runt, oavsett varifrån de kommer. Det har de dessutom rätt till enligt lag.

Lena Holm

Majblomman