Magmedicin i mjölkdisken

Mjölksyrabakterier kan bli räddningen för framtidens magar

I din mage huserar mer än ett kilo bakterier – både ”goda” och ibland ”onda”.

Att ha för lite snälla bakterier kan ligga bakom olika magtarmbesvär.

”Goda” mjölksyrabakterier, probiotika, ökar till exempel tarmrörelserna, men påverkar även upptaget av vätska i tarmen.

– Det gör att tarmbesvär som förstoppning eller diarré kan lindras med mjölksyrabakterier, säger Sven Lindgren, professor i livsmedelsbiologi, verksam vid Livsmedelsverket i Uppsala.

Redan under antiken kände man till att mjölksyrabakterier i surkål kunde bota diarrésjukdomen dysenteri, till exempel.

En orsak till många magtarmbesvär kan vara att balansen i vår normala bakterieflora i magtarmkanalen rubbats.

– Vårt moderna sätt att hantera mat i dag gynnar inte mjölksyrabakterierna, säger han.

Olika stammar av mjölksyrabakterier med ursprung från magtarmkanalen eller bröstmjölk har nu tagits fram, uppodlats och tillsatts i olika sorters yoghurt, fil eller kosttillskott, till exempel.

Du har själv patent på en sådan bakteriestam och är part i målet. Hur ska man veta vilka mjölksyrabakterier som är bäst?

– Det finns inga bra undersökningar som påvisar skillnader i effekter mellan olika probiotika. Man får pröva sig fram. Målet för forskningen är bland annat att få fram lämpliga stammar för olika sjukdomar och vaccintillverkning.

Ska man äta probiotika förebyggande om man inte har magtarmbesvär?

– Det går inte att säga generellt. Det anses till exempel att en välfungerande tarmflora i bra balans kan skydda mot magtarmbesvär som orsakas av stress eller ökande ålder, mot barnallergier och kanske även mot tjocktarmscancer.

– Dagisbarn, som fått probiotika förebyggande, hade mindre diarréer, feber och luftvägsinfektioner jämfört med tidigare, och anställda på ett företag hade färre sjukdagar, visar några mindre studier.

Mjölksyran stärker immunförsvaret

Ann-Cathrine Björnör Carlsson