Så får du kontroll på magproblemen

Uppdaterad 2018-08-31 | Publicerad 2012-07-31

Den nya IBS-dieten kan lindra tarmplågor

Gasig, uppsvälld – och lös och hård om vartannat.

För den miljon svenskar som lider av IBS är magen ett ständigt bekymmer.

Men nya kostråd kan lindra plågorna.

Det är oklart ­varför så många drabbas av överkänslig tarm – eller IBS, irritable bowel syndrome – och någon bot finns ­ännu inte.

Men allt fler lyckas lindra plågorna med en ny diet.

– Den går ut på att ute­sluta vissa kolhydrater som inte tas upp fullständigt i tunntarmen utan fortsätter ned i tjocktarmen där de jäser – och orsakar problem, säger ­Sofia Antonsson,­ dietist som specialiserat sig på IBS-­patienter.

Det som ska tas bort sammanfattas i förkortningen fodmap – fermenterbara oligo-, di- och monosackarider och socker-alkoholer­ – och innebär att vissa frukter och grönsaker, samt ­mejeri- och glutenprodukter ska undvikas.

– Det är inte glutenproteinet som är problemet. Men vete, råg och korn inne­håller oligosackarider som irriterarIBS-magar, ­säger Sofia Antonsson.

Apelsin går bra

När det gäller frukt och grönt blir det lurigare. Ett äpple om dagen inte alls är bra för magen, inte heller päron och persika.

Däremot går apelsin bra – dock inte i form av ­juice. Där blir koncentrationen av fruktos helt enkelt för hög.

– Det är när fruktoset är högre än glukoset som det blir problem att tolerera, säger ­Sofia Antonsson som håller på att utveckla en app för att guida dem som går på fodmap-diet till rätt livsmedel.

Efter tre, fyra veckors diet, när magen har lugnat ned sig, är det dags att börja återinföra det man tagit bort.

”Inte för livet”

– Den här kosten är inte för livet. Man kommer inte kunna äta bönor och linser helt ohämmat. Men det ­gäller att hitta läget, vad man kan äta och hur mycket. Sedan får man välja­ ­varje dag vilka ­fodmap man ska äta, säger Sofia Antonsson.

Metoden kommer från Australien, där den använts i drygt tio år och påstås hjälpa 80 procent av patienterna.

– Mina erfarenheter är att de allra, allra flesta blir bättre. Men naturligtvis finns det de som har väldigt svår IBS som inte blir hjälpta, säger Sofia ­Antonsson.

Även om det ofta är ofarligt att experimentera ­lite med kosten själv, tycker hon att den som ha mag­besvär först bör utredas av ­läkare – och sedan ta hjälp av en dietist.

– Det kan vara någon liten grej du äter varje­ dag, som du själv inte tänker på, som ger dig problem.

Fodmap-dieten förändrade Felicias liv: Jag mår så bra

Hon mådde illa efter varje måltid och läkemedel gjorde bara saken värre.

Men efter några månader med IBS-kosten har den oroliga magen lugnat ned sig.

– I början var det krångligt. Men nu är det som att jag aldrig ätit på något annat sätt, säger Felicia Hallberg, 29.

För Felicia Hallberg började magen krångla när hon väntade sitt första barn för tre år sedan. Men det var efter andra graviditeten som det blev riktigt jobbigt.

– Jag mådde ofta illa efter måltider. Det spelade ingen roll vad jag ätit. Jag led också av uppsvälldhet och ont i magen, och en allmänt orolig mage, säger Felicia Hallberg.

Att hon är laktosintolerant visste hon sedan tidigare. Däremot visade ett test att hon inte är intolerant mot gluten.

– Jag har fått diverse läkemedel utskrivna av läkare, men inget har fungerat. Ibland har det nästan blivit värre.

Bakar sitt eget bröd

Sedan i våras hon har testat fodmap-dieten, vilket till en början krånglade till allt.

– Jag visste att jag skulle äta glutenfritt, men förstod inte att man inte heller skulle äta till exempel vetekli. Det tog en tid innan jag fick koll på allt. Nu har jag börjat baka mitt eget bröd, med mycket frön och nötter, fiberhusk och pofiber som är ett potatisbaserat mjöl, säger Felicia Hallberg.

På tallriken ligger i dag ofta ägg, skinka, lax, kött och mycket grönsaker.

– Allt jag är osäker på hoppar jag över. När det gäller grönsaker blir det mycket gurka, majs och sallad.

”Jag fortsätter så här”

Och nu känns det inte besvärligt längre. När hon går på restaurang eller blir bortbjuden brukar det alltid finnas något hon kan ta bort – och något hon kan äta mer av.

– Det är som om jag aldrig ätit på något annat sätt, jag gör det utan att tänka. Poängen är att jag successivt ska börja tillsätta gluten och annat, men eftersom jag mår så bra fortsätter jag så här nu, säger Felicia Hallberg.

Här är dieten som kan vara lösningen – FODMAP

Fruktos (fruktsocker)

Undvik: äpple, päron, mango, persika, nektarin, vattenmelon, fruktjuice, torkad frukt och honung.

Välj i stället: Mogen banan, kiwi, apelsin, mandarin, druvor, ananas, papaya, nätmelon, honungsmelon, passionsfrukt, lime, citron, jordgubbar, blåbär, hallon.

Laktos (mjölksocker)

Undvik: Mejeriprodukter, messmör, mjölkchoklad, fårost, glass.

Välj i stället: Laktosfria produkter, hårdost, sorbet.

Oligosackarider (fibersorter)

Undvik: Vete, råg, korn, ärtor, bönor, linser, sojaprodukter, lök, vitlök, ­alla kålsorter, jordärtskocka, kronärtskocka, sparris, rödbeta, broccoli.

Välj i stället: Havre, glutenfria produkter, glutenfri pasta, rispasta, risnudlar, ris, potatis, polenta, quinoa, majstortilla, gurka, tomat, grönsallad, majs, morot, zucchini, röd paprika, aubergine, palsternacka, spenat, böngroddar, vattenkastanj, bambuskott.

Sockeralkoholer

Undvik: Sötningsmedel som xylitol och sorbitol som ofta finns i tuggummi, halstabletter och godis. Även vissa frukter som plommon, aprikos, päron, körsbär.

Välj: Vanligt strösocker eller sötningsmedel som aspartam. Lightläsk är ofta sötad­ med sådant som IBS-patienter tolererar, men däremot kan kolsyran irritera.

Följ ämnen i artikeln