Så sviker vården de demenssjuka
Publicerad 2016-09-21
Professor: Kompetensen saknas hos många läkare
De lider inte av ålderdom utan av komplicerade hjärnsjukdomar.
Ändå får bara fyra av tio demenspatienter behandling.
Många får diagnosen ”UNS” – utan närmare specifikation.
– En stor del saknar specifik demensdiagnos och får sämre och farligare läkemedelsbehandling, säger Elisabet Londos, överläkare och professor vid Minneskliniken i Malmö.
Varje dag blir 71 svenskar demenssjuka.
De drabbas av antingen Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, pannlobsdemens, Lewy Bodys eller någon annan demenssjukdom som tillsammans utgör Sveriges största folksjukdom.
– Det som skiljer mot andra sjukdomar är den kognitiva komponenten, den delen som har med tänkande, förståelse och inlärning att göra. Vardagsaktiviteterna fallerar och man klarar sig inte självständigt längre.
Utredning avgörande
Enligt Elisabet Londos är en utredning avgörande, oavsett ålder.
– Vi har forskning från vår enhet som visar att äldre och även de med mer avancerad sjukdom svarar bra, till och med bättre, på symptomlindrande behandling.
Ändå har hennes doktorand Iris Zahirovic visat på att en stor andel demenssjuka på äldreboenden har diagnosen UNS, utan närmare specifikation.
– Konsekvenserna med den diagnosen är inte försumbara. Man får bland annat sämre typ av medicinering, säger Elisabet Londos.
Forskare vid Skånes universitetssjukhus har sedan tidigare sett att alzheimerläkemedlen kan förlänga livet med i snitt 6-18 månader.
Hittills har bara hälften av landets drabbade ens fått en diagnos. Bara en fjärdedel får läkemedelsbehandling. Men i våras antog Region Skåne en demensplan om rätten till vård och behandling. I praktiken kommer 4 000 skånska patienter att kunna få läkemedelsbehandling inom två år.
– Vi är först i Sverige med detta. Det är en ambitiös plan som tar ett helhetsgrepp över hela vårdkedjan, allt ifrån prevention, tidig diagnostik, rätt diagnos, uppföljning och behandling, säger initiativtagaren professor Lennart Minthon vid Minneskliniken i Malmö.
”Det är en slaskdiagnos”
Han är starkt kritisk till både diagnosen UNS och många politikers brist på framtidsperspektiv.
– UNS är en slaskdiagnos på grund av dålig utredning och sämre kompetens hos läkare. Den är hemsk. Tänk om vi hade resonerat på samma sätt med cancer. I Skåne ska diagnosen vara utrotad till 2020.
De demenssjuka är en tystare och svagare grupp som har svårare att få och göra sin röst hörd, menar han.
– Det är anmärkningsvärt att våra politiker inte förstår att denna grupp är den dyraste i svensk sjukvård och att kostnaderna för kommunerna, primärvård och specialistvård kommer att öka signifikant framöver.
Internationella forskare kallar ökningen av demenspatienter för närmast epidemisk. Anders Wimo, en av forskarna bakom ADI-rapporten, har efterlyst ett globalt samarbete för att inte hela länders samhällsekonomi ska kollapsa.
– Vi måste börja med att fastslå att det handlar om svåra hjärnsjukdomar, inte ett äldretillstånd. Våra patienter måste ha samma villkor till bra vård och omsorg som andra, säger ordförande Krister Westerlund på Alzheimer Sverige.
Inte bara patienter utan också anhöriga mår bättre efter utredning, menar Elisabet Londos.
Hennes yrke är omgärdat av sorg, men - i väntan på ett genombrott om bot – också hopp, understryker hon.
– Sjukdomarna i sig leder till tidigare död men vägen dit kan lindras.
