Tvingas välja bort tandvård

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-25

Fyrbarnsmamman Annica går bara akut till tandläkaren: Inte förrän värken är olidlig

RONNEBY. Fyrbarnsmamman Annica Klemedsson, 33, går bara till tandläkaren när det är kris.

När det ilar och dunkar, när inte ens starka värktabletter hjälper.

För Annica är tandvård lyx – som hon tvingas välja bort i det längsta.

Fyrabarnsmamman Annica Klemedsson har hamnat i en ond cirkel. Hon vet att hon måste sköta tandhälsan, men pengarna räcker inte.

I ett mejl till Aftonbladet beskriver hon sitt läge just nu:

”Jag har blivit tvungen att avstå tandläkaren på grund av pengar. Jag har fått gå akut ett par gånger då tänder gått av. Klarar inte ens att betala de fakturorna. Det verkar allmänt svårt också att få det på avbetalning. Nu har jag två stora hål som hade behövt åtgärdas, men kommer inte att kunna göra det, tyvärr”.

Med ett halvtidsjobb och halv föräldrapenning gäller det att försöka hålla ihop budgeten.

Det finns väldigt många hål att stoppa pengarna i varje månad.

– Att då prioritera hålen i tänderna, nä inte en chans, suckar Annica Klemedsson.

– Inte förrän värken blir helt olidlig. Och tyvärr, då brukar räkningen bli därefter. Skadorna i munnen har ju byggt på, att åtgärda kräver i regel flera besök.

Sökte akut hjälp

Så var det 2001. Annica sökte akut hjälp för en visdomstand, samtidigt gjorde tandläkaren en nödvändig rotfyllning. Fakturan slutade på 4 000 kronor.

– För mig var det en astronomisk summa som det tog tre månader att betala.

Hade inte råd

Ett par år senare var det dags igen. Sprängvärk, två hål lagades provisoriskt. Egentligen borde en del annat också ha gjorts, men Annica avstod. Hade inte råd.

– Och nu har den gamla rotfyllningen gått sönder plus att två stooora hål behöver lagas. Jag har en obetald faktura på 1 440 kronor så några mer lagningar blir det inte tal om.

Annica säger att hon hamnat i en ond cirkel. Hon vet att hon måste sköta tandhälsan, men pengarna räcker bara inte.

– Nu har jag upptäckt att jag inte är ensam om problemet, många jag pratat med hoppar också över tandläkaren. Det är ju jättesorgligt.

– Är det dessutom så att de allra fattigaste människorna får nöja sig med 20 tänder i stället för 28 – usch, det är riktigt skrämmande.