Carina, 31, fick hjärtinfarkt

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-02-14

"Ingen fattade att jag höll på att dö"

SEX ÅR EFTER INFARKTEN Carina Lundberg har fortfarande men av sin hjärtinfarkt och panikångesten. – Mina döttrar har fått inse att jag inte är som en vanlig mamma. Jag kan inte göra allt som jag gjorde tidigare. Ibland känner jag hugg i hjärtat. Jag kan inte köra bil på motorväg, det är för monotont, då kan ångesten komma tillbaka.

Hon rökte, stressade och hade hjärtinfarkt i släkten.

Men ingen fattade att Carina Lundberg höll på att dö på fotbollsplanen.

- Jag var ju bara 31 år, säger hon.

Hon minns dagen tydligt. I halvtimmesluckan mellan jobbet och fotbollen hade hon passat på att gå hem och dammsuga. Kände kanske lite kramp i armarna och någon sade: "Vad du ser trött ut.". Men hon skulle ju vara effektiv och duktig, vara en bra förälder, hinna med vardagen.

Det var den 5 januari 1999 som vardagen hann ikapp henne. Mitt under matchen föll hon ihop i bröstsmärtor.

- Jag fick hjälp ut i omklädningsrummet där jag kräktes. Sedan började jag värma upp igen för att spela färdigt, säger Carina Lundberg.

Men i stället för ut på planen gick färden till sjukhuset i Ängelholm. Nu var Carina riktigt dålig.

Där ville de röntga lungorna, inte hjärtat.

Lugna dig, sa sköterskan

- Jag skrek "jag håller på att dö", för att det gjorde så ont. Då sade sköterskan "nu får du faktiskt lugna ned dig, tryck på knappen om du blir sämre".

Sköterskan hann knappt ut ur rummet förrän Carina tryckte. Infarkten hade satt i gång. Hon hostade oavbrutet för att få luft och hade ont i bröstet. Alla klassiska symptom.

- Det var som om de hällt en spann vatten över mig, så svettig var jag. Men de tog sin lungröntgen och satte mig i en rullstol.

Först klockan ett på natten upptäcktes misstaget. Då skickades hon i ambulans till sjukhuset i Lund och opererades akut.

Med dödsdramatiken bakom sig började det verkligt svåra. Vägen tillbaka, fylld av panikångest.

"Orolig för mina döttrar"

- Jag började gråta för ingenting och hade svårt att vara ensam, jag var livrädd för att dö.

Infarkten har hunnit fylla sex år och först nu börjar hon känna sig normal igen. Hon har slängt cigaretterna och kämpar för att få bort rökkilona.

En av döttrarna har ärvt APC-resistensen som innebär ökad blodproppsrisk och får därför inte röka och äta p-piller.

- Det är klart att jag är orolig för att mina döttrar ska få en infarkt.

Orsakas av blodpropp i kranskärlen

Läs mer:

Cecilia Gustavsson (cecilia.gustavsson@aftonbladet.se), Jessica Ritzén (jessica.ritzen@aftonbladet.se)

Följ ämnen i artikeln