Sommar, sol och marodörer

Aj!

Där stack det till igen. Eländiga kryp.

Det går inte att skjuta mygg med kanon – men några andra perfekta vapen finns heller inte mot sommargissel som mygg, getingar, mördarsniglar och annat.

Mördarsniglarna kastar sig visserligen inte över människor, men är till stort förtret ändå.

– När det gäller myggbekämpning har Försvarets forskningsanstalt, utan att lyckas, försökt i säkert 50–60 år att hitta motmedel som hjälper för alla människor, säger Lars-Åke Janzon, doktor i zoologi och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Det är dock inte lätt att hitta på något som är potent, restriktionerna blir större och större när det gäller gifter av olika slag, konstaterar han.

– Och det som fungerar för vissa människor fungerar inte för alla. Dessutom vet vi att en del människor är väldigt attraktiva för mygg, liksom för fästingar, medan de skyr andra människor. Varför det är så vet vi inte.

Hullingar i gadden

Men farligast för människan är, kanske förvånande, inte dessa otäcka kryp.

– Farligast är faktiskt tambin, om man kommer i vägen för dem. De har utan tvekan ihjäl flest människor. Ett tambi har hullingar i sin gadd och kan, till skillnad mot getingen, inte dra ut den igen. De har också ganska stor giftblåsa så man får i sig mycket gift.

Efter tambin finns fästingar och ormar med på Lars-Åke Janzons farlighetsskala.

Hur skyddar man sig då mot fästingar?

– Det är det gamla vanliga, genom att röra sig med försiktighet i områden där det är gott om djur. Där brukar det finnas fästingar. Helst ska man ha heltäckande kläder, gärna ljusa, eftersom fästingarna är lättare att upptäcka på dem. Man kan även ha på sig myggmedel, det verkar ofta ha en frånstötande effekt även på fästingar.

När det gäller fästingar finns en nykomling, den så kallade taigafästingen, på gång.

– Men den är än så länge ovanlig. Den uppträder ungefär likadant som vår vanliga fästing, så det är egentligen bara att det tillkommer en art.

Sniglar får handplockas

En annan sak som Lars-Åke Janzon vill peka på i naturriskabla sammanhang är fladdermöss.

– Antikroppar mot rabies har hittats i några fladdermöss, vilket visar att de har haft sjukdomen. Några som fortfarande bär på sjukdomen har dock inte påträffats.

Mitt i allt detta kan mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel som den egentligen heter, helt plötsligt verka oförarglig.

– Problemet är att de kan vara så många på ett och samma ställe och äter då upp väldigt mycket av det som vi lägger ner tid och kraft på att odla.

Något patentmedel mot mördarsniglar har inte Lars-Åke Janzon.

– Plocka dem för hand, det är egentligen det enda som gäller. Nematoder, små rundmaskar, pratas det om i bland men de ger sig ju på alla sniglar, alltså även dem som vi har lite nytta av.

Pest eller kolera

Hur det nu blir med alltsammans i sommar beror helt och hållet på vädret.

– En torr, varm och het sommar ger mycket getingar – men då slipper vi å andra sidan mördarsniglar och fästingar. Är vädersituationen den motsatta, blir det i stället få getingar men rätt gott om mördarsniglar och fästingar.

Det är pest eller kolera, med andra ord.

– Ja, vi får det aldrig riktigt som vi vill ha det, konstaterar Lars-Åke Janzon.

TT