Syre lindrade autismen

Mamman: Vi ser framsteg hela tiden

Viktor Öhman, 8, kan både läsa, skriva och leka med andra barn.

Enorma framsteg för någon som är född med autism.

– Tack vare HBOT-behandling är Viktor närvarande på ett helt annat sätt, säger hans mamma Inger Öhman.

Redan när Viktor Öhman var kring 18 månader började mamma Inger Öhman märka att han var speciell.

Viktor var inte intresserad av att vara med andra barn utan tyckte mest om att snurra på saker och ting, blåsa bubblor eller låta saker falla.

– Han var alltid kontaktbar men han var inte riktigt närvarande. När jag läste om autism såg jag att många av kriterierna stämde in på Viktor, berättar Inger.

Vid fyraårskontrollen bad hon att man skulle starta en utredning. Och Ingers misstankar visade sig stämma – Viktor fick diagnosen autismliknande tillstånd.

Landstinget erbjöd rehabilitering direkt. Behandlingen var bra, men gick mest ut på att anpassa omgivningen efter Viktor, inte på att förbättra Viktors tillstånd.

"Inget flum"

I januari 2007, när Viktor var sex år, såg Inger en affisch på stan om syrgasbehandling mot autism.

Det var förbundet Behandla Autism Nu! (BAN!) som höll i konferensen där hon för första gången hörde talas om behandlingsmetoden Hyperbar Oxygen Therapy (HBOT).

Vid HBOT-behandling sitter patienten i en tryckkammare och andas in syre. Förenklat är syftet att trycket ska öka blodflödet i hjärnan och på så sätt förbättra bland annat barnets språkförståelse och förmåga till social integration.

– När jag lyssnade kändes det bara klockrent, det var självklart att vi skulle prova. Det var inget flum utan ren fakta, vetenskap.

60 behandlingar

I oktober samma år gick så familjens första resa till Turkiet. Viktor satt i tryckkammaren två gånger per dag, en timme varje gång, under en månad. Sammanlagt genomgick han 60 behandlingar.

– Han tyckte inte alls att det var jobbigt. En del barn får ont i öronen av trycket eftersom det motsvarar ett dyk på fem meter men Viktor lärde sig att tryckutjämna.

Inte vetenskapligt bevisad

HBOT erbjuds inte till autistiska barn inom den offentliga svenska sjukvården. Enligt Stockholms läns landstings Autismforum saknas vetenskapliga bevis för att HBOT fungerar.

Nyligen kom en dubbelblind studie som visar på positiva resultat vid HBOT-behandling av autism. SvenOlof Dahlgren, psykolog och sakkunnig på Autismforum, menar dock att studien har många svagheter.

– Det är ett bra försök men den är inte tillräcklig för att man ska kunna säga att det finns vetenskapligt stöd för att HBOT fungerar, säger han.

Orsaken till autism osäker

SvenOlof Dahlgren förklarar det inte är bevisat att behandlingen ökar syresättningen i hjärnan. HBOT-behandling bygger dessutom på en hypotes om att autism är en immunologisk sjukdom som ger syrebrist i hjärnans vävnader.

– Men man vet inte säkert vad som orsakar autism. Om det inte har betydelse att hjärnans syresättning ökar är det synd om föräldrar betalar mycket pengar för sådana behandlingar.

SvenOlof Dahlgren säger också att autistiska barn och deras anhöriga generellt inte får tillräckligt med stöd från samhället.

– Det gör att det är väldigt lätt att suga åt sig av allt positivt man hör om olika behandlingar, men det är ju oerhört viktigt att det finns tillräckliga studier som stödjer dem.

Uppenbar förbättring

Men Inger är övertygad om att autism går att behandla, även om hon tycker att det är viktigt att påpeka att alla barn reagerar olika på olika metoder.

På bilderna från Viktors SPECT, en undersökning som mäter aktiviteten i olika områden i hjärnan, före och efter HBOT-behandlingen kunde man se en tydlig skillnad i graden av hjärnaktivitet.

– I skolan märkte hans lärare och assistenter att han hade lättare att fokusera, han var lugnare och mer social.

Nu började Viktor intressera sig för de andra barnen på gården. Hans tal utvecklades också mycket.

– Han lärde sig att föra en dialog och att använda fullständiga meningar.

Efter den uppenbara förbättringen bestämde sig familjen snart för att åka tillbaka och låta Viktor genomgå fler behandlingar. Sammanlagt har de nu besökt Turkiet i tre omgångar och 140 gånger har Viktor suttit med syrgasmasken i tryckkammaren.

– Om man har varit med och sett förstår man att det här fungerar. Vi ser förbättringar hela tiden! Nu leker Viktor med kompisar, han kommunicerar bra och han har en helt annan närvaro.

"Mycket pengar"

Behandlingarna är dyra, runt 250 kronor per tillfälle. Därtill kommer flyg, hotell och mat.

– Vi har betalat 40- 50 000 för varje omgång. Det är mycket pengar men det tänker man inte på när man ser resultatet.

På Stockholms läns landstings webbsida Autismforum nämns HBOT som en av flera alternativa behandlingar av autism.

– Men jag tycker inte att det här är en alternativ behandling, det är ett behandlingsalternativ, säger Ingrid.

Gi-diet

Viktor är i dag en glad åttaåring. Han går i en liten klass tillsammans med andra barn med autism, kan både läsa och skriva och har börjat så smått med engelska och spanska.

Förutom HBOT-behandlingen gör en GI-inriktad diet utan gluten och mjölkprotein också sitt för Viktors välbefinnande, enligt Inger.

– Man kan tycka att jag experimenterar men man måste prova. Jag har märkt att det är väldigt provokativt att säga att autism går att behandla, men det gör det helt klart.

Så behandlas autism i den offentliga svenska sjukvården

När det gäller autism brukar man tala om habilitering, det vill säga råd, stöd och behandling för att få vardagen att fungera bättre.

Habiliteringen är alltid individanpassad men brukar beröra områden som sociala förmågor, vardagsfärdigheter och språk.

Vanligt är att man arbetar med så kallad tillämpad beteendeanalys eller tydliggörande pedagogik. Läs mer på Autismforum.

Källa: Vårdguiden och Autismforum

Fakta: Autism hos barn

Autism är vanligare hos pojkar.

Lågt räknat drabbas 1-2/1000. Det innebär att ett hundratal föds med autism varje år.

Autismen har alltid en biologisk/neurologisk grund och är oftast medfödd.

Begåvningsnivån hos barn med autism kan variera från svår utvecklingsstörning till långt över normalt.

En del har lindrigare symtom medan autismen hos andra är en del i ett flerhandikapp med t.ex. epilepsi och utvecklingsstörning.

Källa: Vårdguiden och Autismforum

Barn med autism har svårt att:

ta in och tolka information

kommunicera.

förstå socialt samspel och andras känslor, tankar och behov.

se sammanhang.

växla mellan olika aktiviteter och har ofta begränsade intressen.

Källa: Vårdguiden och Autismforum