10 procent smartare på två timmar
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-01
Aftonbladet testar databehandlingen som ökar din intelligens
Jag hör ett klinkande piano.
Det ska höja min prestationsförmåga.
Bonus har testat nya superdatorn som ska göra oss smartare.
Jag lutar mig tillbaka i stolen. Får elektroder fastsatta i hårbotten, hörlurar i öronen, en skärm framför ögonen. Superdatorn ”Brain state” ska nu scanna av hur jag ser ut inuti hjärnan med ett snabbt test. Sedan ska datorn föreslå övningar för att maximera min potential. Det låter ju utmärkt!
Jag skärper mina sinnen till max. Första delen berör minnet. Jag ombeds att repetera ett antal siffror i snabb följd. Det går sådär – ju mer jag spänner mig, desto mer krånglar jag till det för mig. Och värre blir det: nästa prov är renodlade (dock busenkla) mattetal. Peppar, peppar går den biten riktigt bra! Fast om jag förväntar mig ett fint betyg ska jag snart bli besviken.
Träningsprogram för hjärnan
Datorn som har mätt min hjärnaktivitet är mest intresserad av hur hjärnhalvorna kommunicerar med varandra och vilken eller vilka delar som jobbar hårdast.
– Du använder den högra hjärnhalvan mer, säger Marie Forsman, som titulerar sig själv livscoach.
Hon jobbar på företaget Emir, som är det första i Sverige att använda teknologin. Marie konstaterar utifrån grafen på skärmen att jag sannolikt är en bitig typ, som inte lägger mig ner i självömkan. Det kan säkert stämma.
– Det är bra, men det vi vill göra är att balansera hjärnhalvorna mer, fortsätter hon.
Hon sätter därför igång ett ”träningsprogram”. Jag spänner mig igen, beredd på nästa utmaning. Fast allt som hörs i lurarna är ett enformigt klinkande, ungefär som när katten kliver på pianot, fast värre. Tonerna speglar mina hjärnvågor och när de ändrar sig i den riktning programmet vill, anpassar sig tonerna. Det plingar till och ”musiken” blir mer melodisk. Det fungerar enligt samma princip som klickträning med hundar, får jag lära mig.
Kan behandla depression
De enformiga ljuden gör mig sömnig. Jag tappar koncentrationen och driver bort i andra, roligare tankar. Det gör tydligen datorn lycklig, för det plingar glatt i lurarna
När vi är färdiga syns resultatet på skärmen i form av en kurva.
– Jodå, träningen har gett resultat, säger Marie.
Men hur vetenskaplig är då metoden?
Grundaren, Lee Gerdes, är en amerikansk forskare som utarbetat programmet tillsammans med en neurolog. Lee upptäckte, efter att ha testat det på sig själv och sin son, att prestationsförmågan ökade. Sedan dess har han behandlat patienter för allt från depression till ADHD.
Tekniken kallas även neurofeedback, en metod som i en studie gjord vid Imperial collage London har visat sig förbättra minnet med tio procent.
Hjärnforskare kritiska
Men många andra hjärnforskare är kritiska. Den svenske neurologen och professorn Germund Hesslow gillar inte marknadsföringen av ”superdatorn”.
– Det är en ren bluff och saknar all vetenskaplig förankring, säger han.
– Vad man mäter är oklart, men det har ingenting med hjärnforskning att göra.
Själv går jag upp från stolen och känner mig – måste jag tyvärr tillstå – lika normalbegåvad som vanligt.
Synd ...
Men det var en skön powernap, i alla fall.
...och här är andra metoder
Så kan du maxa hjärnkapaciteten
Hur mycket vi kan påverka vår hjärna, intelligens och vårt åldrande råder det delade meningar om mellan forskare. Det som står klart är dock att ett hälsosamt liv, med bra kost och träning, också ökar prestationsförmågan även när gäller intellekt och minne.
MÅLERI: Enligt den finske hjärnforskaren Matti Bergström är fritt skapande bra för det limbiska systemet och ökar vår ”EQ”. Ju mer kreativa vi är, desto större blir effekten. I Sverige finns så kallat EQ-måleri, www.eq-painting.com
DATASPEL: Det finns flera program som ska finslipa hjärnformen, bland andra Lymosity, en sajt med olika övningar, och Dr. Kawashima’s ”Brain Training: How Old Is Your Brain?”, ett nintendospel som kan beställas via www.braintraining.com. Testa gratis på www.luminosity.com
MEDITATION: Stress tar effektivt död på din förmåga att tänka klart. Sömnbrist likaså. Går du riktigt in i väggen får du alltså svårt att minnas saker. Meditation, yoga och avslappningsövningar har en positiv inverkan på minne, skärpa och alerthet.
RÄTT HJÄRNKOST: Frukt och bär skyddar från sjukdomar. Även sötsaker i små mängder, som efter maten, är belöningsmat som hjärnan gillar. Omega-3-fettsyror, som finns i fisk, hjälper till att ”städa” bort skräp och smörjer systemet.
SOCIALT UMGÄNGE: Kan bidra till att bibehålla hjärnan i gott skick när du blir äldre, visar flera studier.
En lattefika med kompisarna är alltså inte bara trevligt, utan även hjärngymnastik!
Källor: Charlotte Erlandsson- Albertson, professor vid Lunds universitet, Martin Invgar, professor vid Karolinska Institutet i Stockholm.
