Tröstät med gott samvete

Ät medvetet – det kan göra dig lyckligare

Nu kan du tröstäta med gott samvete. Ny forskning visar nämligen att tröstätandet gör dig lyckligare.

Men tröstät medvetet och med måtta, annars funkar det inte.

Tillhör du en av dem som får dåligt samvete när du muntrat upp dig med en chokladbit eller en påse smågodis? De känslorna kan du i så fall lägga på hyllan. Ny forskning visar nämligen att vi mår bra av att tröstäta ibland. Faktiskt är det så att blotta tanken på vad vi ska äta senare får oss att bli gladare. Tröstätningen sätter igång hjärnans belöningsystem och får våra må-bra-hormoner att sjuda.

– Under tiden man längtar bygger man upp sina dopaminnivåer som är kroppens lyckohormoner. Och när man väl sätter i sig det man längtat efter får man ett lyckorus och känner sig nöjd och belönad, säger Charlotte Erlanson-Albertsson som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och författare till boken ”Mat för hjärnan”.

Mycket forskning

Enligt Charlotte forskas det just nu mycket kring belöningssystemets betydelse för vårt välmående. Och ny forskning från USA styrker teorin att det verkligen frigörs lyckohormoner vid belöning. Som till exempel när man belönar sig med något gott efter en stressig dag på jobbet.

– De som aldrig unnar sig belöningar mår inte bra. De är hela tiden på sin vakt mot begäret att falla för frestelsen att äta det de är sugna på. Till slut står de inte ut längre och faller in i ett hetsätningsbeteende, säger hon.

Inte hetsätning

Tröstätning ska inte förväxlas med hetsätning som handlar om osunt, tvångsmässigt ätande i stora mängder, och som vissa tar till för att dämpa ångest och som kan leda till beroende och fetma. Så länge man är medveten om att man tröstäter och gör det i små mängder och på rätt sätt så är det bara sunt.

– Vid hetsätning är man redan inne på nästa tugga innan man hunnit smaka den första.Vid tröstätning är medvetandet med. Man doserar och man tänker på vad det smakar och njuter av varje tugga, säger Erlanson – Albertsson som tror att det finns de som faktiskt äter psykofarmaka helt i onödan.

Bra mot oro

– Jag tror att man i vissa fall skulle kunna byta ut psykofarmakan mot en chokladbit då och då för att bota depression. Chokladbitarna framkallar nämligen samma molekyler som psykofarmaka gör. Även viss mat fungerar väldigt bra mot oro och nedstämdhet, säger hon.

Charlotte anser att det är för mycket skuldkänslor förknippade med tröstätandet i dag – att inställningen är att den som tröstäter har dålig karaktär och att det är fult att tröstäta. Speciellt ser man snett på de som dras till snabba kolhydrater när de vill muntra upp sig.

– Man förstår inte att det är gener inblandade, att en del behöver mer kolhydrater än andra för att må bra. Självförtroendet får sig en kick när de tröstäter. Jag tror att många är deprimerade och oroliga på grund av att de äter för lite kolhydrater.

Vissa får huvudvärk

Men det är väldigt individuellt vad man väljer att tröstäta. En del får till exempel huvudvärk och hjärtklappning av socker och längtar kanske i stället efter en speciell maträtt när de vill tröstäta. Om maten dessutom är förknippad med något roligt minne sätter det extra fart på belöningssystemet.

– Själv brukar jag stressa ner med en bit baguette med någon god ostbit. Men brödet ska vara lite segt så jag får tugga ordentligt. Man mår bra av att jobba för tuggorna.

Effektiva tröstare

Banan och nötter är mycket rikla på typtofan. Typtofan är en aminosyra som sätter fart på serotoninet – kroppens må-bra-hormon. Typtofanet har också en tröstande effekt.

Potatis, kött, mjölk, tomater, ananas och havregryn innehåller också typtofan.

Glass som innehåller grädde och ägg är rik på protein och därmed också på tyrosin som höjer kroppens må-bra-hormon.

Smågodis innehåller socker som höjer blodsockret, piggar upp hjärnan och ger humöret en kick.

Ägg och musslor innehåller selen som påverkar kroppen att utsöndra dopamin. Dopaminet gör oss glada.

Choklad innehåller enzymetanandamin som kroppen framställer naturligt när man får lyckorus. I choklad finns också fenyletylamin som utsöndras i kroppen när man är kär. Choklad höjer både dopaminet och serotoninet.

Unna dig en riktig tröstbomb

Skala och dela en banan på längden. Lägg på några bitar mörk choklad. Värm i ugnen i 175 grader tills chokladen är smält.

Tugga långsamt och njut.

200 kalorier: SÅ mycket kan du äta

1 normalstor ostmacka

eller 40 g mörk eller ljus choklad

eller 40 g chips

eller 100 g glass

eller 55 g smågodis

eller 250 g kokt potatis

eller 160 g stekt potatis