Botox hjälpte Birgit mot svettningarna
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-31
Birgit led länge av sjukdomen hyperhidros – överdrivna svettningar – innan hon fick hjälp
Ständigt genomblöt av svett året runt – helt utan anledning. Birgit Marmvik svettades enormt i två år innan hon slutligen fick hjälp.
– Det är skönt att ha fått hjälp för det, jag är jättelycklig över att äntligen få känna mig normal igen, säger Birgit.
Det var när Birgit slutade äta östrogen för sina övergångsbesvär under klimakteriet som svetten började lacka. Hon var genomblöt på rygg, armar, ben och i ansiktet. Så mycket att glasögonen immade igen. Ändå gjorde hon inget ansträngande. När hon uppsökte gynekologen sa hon att det skulle gå över efter tre, fyra månader. Men besvären fortsatte.
”Fel på termostaten”
Birgit fick sömnsvårigheter för att hon svettades så kraftigt. Hon duschade två gånger per natt, hade på sig ett speciellt nattlinne som skulle suga upp svetten, hade alla fönster i sovrummet öppna och handdukar under sig. Ändå blev hon för varm och vaknade helt dyngsur.
– Det var jobbigt att vistas bland människor, men jag förklarade för dem att jag hade besvär och de såg ju hur det var. Jag brukade skämtsamt säga att det var fel på min termostat, säger Birgit.
Trots att hennes provsvar hos distriktsläkaren var normala gick hjärtat på högvarv.
– Det kändes att det var något som var väldigt fel, jag hade aldrig haft svettproblem tidigare och nu var hjärtat väldigt påfrestat.
Besökte svettklinik
Så hörde Birgit talas om att Sophiahemmet öppnat en svettklinik i Stockholm. Hon ringde dit och fick en tid på en gång.
– De tog mig på allvar direkt. I stället för att hålla på med datorn lyssnade läkaren på mig, säger Birgit.
Läkaren ordinerade botulinumtoxininjektioner som sjuksköterskan sedan sprutade in under huden i ansiktet, hårbotten och längs ryggen ner till svanken.
– I början var jag lite skeptisk till behandlingen, botox är ju ett nervgift, men det hjälpte faktiskt. Efter en vecka var svettningarna borta. Men jag kunde inte rynka pannan på ett tag, ansiktet kändes lite förlamat och stramare, säger Birgit och skrattar.
Tar sprutor
Varje halvår kommer hon tillbaka till Sophiahemmet för att ta nya sprutor. Hennes hjärta har kommit i balans igen, men läkarna vet inte varför hjärtat gick på högvarv när hon svettades som mest. Hon är utredd för olika typer av hormonsjukdomar, exempelvis struma, men man hittade inget onormalt. Kanske fick hon hjärtklappning för att svetten stressade henne.
– Det är skönt att ha fått hjälp för det, jag är jättelycklig över att äntligen få känna mig normal, säger Birgit.
Vanligt problem
Svettningar är ett dolt handikapp som det finns en okunskap om både hos läkare och bland vanliga människor. Carl Swartling jobbar som överläkare på svettmottagningen på Sophiahemmet i Stockholm och träffar dagligen patienter med svettproblem. Allt från sjuåringar som inte vill gå till skolan för att de skäms för sin handsvett och inte vill ”kladda ner pappren” till vuxna som inte lämnar sin lägenhet.
Anlag ligger bakom
En del läkare förklarar svettningarna med att patienten är nervös, men det är inte så.
Överdriven svettning beror på att icke viljestyrda nerver reagerar överdrivet vid stress, värme och ansträngning.
De drabbade har anlag för det och kan inte rå för det. Och allmänläkarnas okunskap är ett stort problem.
– En del allmänläkare känner inte till vilket handikapp överdriven svettning innebär. Många patienter blir inte tagna på allvar och får höra att besvären går över. Men det gör de inte och patienterna är blyga och står inte på sig. De blir kränkta, säger Carl Swartling.
Ett mer fullvärdigt liv
Alla landsting utom Västmanland behandlar eller remitterar patienter för behandling med botulinumtoxin.
För hjälp finns att få. Just botulinumtoxin, eller botox som det heter i folkmun, är ett läkemedel och nervgift som påverkar nerverna så att de signalerar mindre till bland annat svettkörtlarna. Det sprutas in i huden och påverkar inte nervsystemet.
– Vid behandling av ansiktet blir man slät i pannan ett par veckor som biverkan, men samtidigt lever man ett liv som är mer fullvärdigt, säger Carl Swartling.
