Journalister kommer att ställas mot läkare

Debatten om nya mediestöd väcker hopp – men vad händer när politikerna tröttnar på journalisterna?

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Tidningsutgivarna, TU, föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för journalister. Här Aftonbladets redaktion 2020.
Foto: Peter Wixtröm
Tidningsutgivarna, TU, föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för journalister. Här Aftonbladets redaktion 2020.

KULTUR

Pressen vill slopa presstödet. Så dramatiskt låter det när Tidningsutgivarna (TU) presenterar ett nytt förslag på DN Debatt. Den som tror att det handlar om ett självvalt självplågeri misstar sig dock.

Förslaget handlar i stället om ett skifte, från riktade stöd till en mer indirekt modell, där de huvudsakliga verktygen blir skattelättnader för medier i form av momsundantag och lägre arbetsgivaravgifter för journalister.

Mindre rubrikvänligt än skattelättnaderna är att TU också vill att det nya redaktionsstödet ska finnas kvar. Det infördes förra året, när pandemin slog hårt mot mediebranschens affärsmodeller, är direkt kopplat till redaktionella kostnader och riktas till nyhetsmedier med allsidig bevakning och minst 40 procent redaktionellt innehåll. Ett nytt stöd som kan komma att bli en stabil metod för att understödja svensk journalistik.

Att nuvarande presstödssystem är omodernt råder inga tvivel om. Det är utformat på ett sådant sätt att papperstidningen står i centrum och att ”andratidningen” på en ort är prioriterad för stöd. Inget ont om detta som grund, men verkligheten har förändrats.

Papperstidningen är inte längre den plats där medborgarna främst tar del av sina nyheter. Dem tar vi i första hand till oss digitalt. Begreppet andratidning är i stora delar av landet ett perifert begrepp – man får på många orter vara oändligt tacksam om man har en förstatidning, en enda lokal publicist.

Systemet gör också att många medier, särskilt mindre titlar, tvingas prioritera papperstidningen framför det digitala, på tvärs mot utvecklingen bland läsarna. Papperstidningen har i flera fall bara tjänat som finansieringverktyg för att kunna göra den journalistik läsarna konsumerar online.

De indirekta stöd som TU efterfrågar i sitt förslag är dessutom riktade mot journalisttjänster. Ju fler journalister du anställer, desto större blir din subvention. Ett rimligare sätt att värna journalistiken än ett stöd som främst premierar formatet papper. Därför har också Journalistförbundet uttryckt sitt gillande om det nya förslaget.

Så långt utmärkt att TU vill ha en nyordning. Nya problem kommer dock att uppstå om förslaget blir verklighet. För vem ska räknas som journalist? Denna nya drivkraft – att journalisten är billigare än annan personal – lär leda till att en del anställda på medieföretag kallas journalister även när de inte är det.

Och vad händer med mindre tidningar som trots allt lyckats navigera i det nuvarande systemet? Resultatet har inte sällan varit att svensk journalistik fått mer mångfald, bredd och pluralism. De måste organisera sig på ett nytt sätt och en del kanske inte klarar en sådan omställning med bibehållen kvalitet. För ju mindre redaktion desto mindre subvention.

Ett stort problem med TU:s förslag är att den lösning som efterfrågas är avhängig dagspolitiken. Momssatser och arbetsgivaravgifter är eviga konfliktfrågor mellan höger och vänster, politiskt laddade och förhållandevis lätta att förändra den dag journalister inte står lika högt i kurs hos riksdagsmajoriteten.

Journalistkåren kommer också att omedelbart ställas mot andra yrken. Varför ska just journalister vara billigare att anställa – men inte läkare eller bibliotekarier?

Problemen med förslaget till trots – att TU vill reformera stödsystemen är något bra. Verkligheten kräver det. Att TU lägger frågan hos politikerna är ännu bättre. För det som saknats i dagens mediepolitiska debatt är just de politiska partierna.

Samtidigt som TU presenterade sitt förslag publicerades en debattartikel från Moderaterna i Dagens Industri. Deras förslag ligger mycket nära TU:s.

Det är uppenbart att partiet lyssnat in branschen snarare än det egna partiets i bästa fall aningslösa, i sämsta fall direkt vårdslösa, medietyckare i sociala medier.

Få frågor med så stor påverkan på samhället, demokratin och det större gemensamma har väckt så lite intresse hos våra beslutsfattare än denna, annat än när det klagats på enskilda publiceringar eller program.

TU:s förslag, regeringens utformning av det nya redaktionsstödet och utspelet från Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp väcker hopp om en seriös diskussion i journalistikens intresse.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.