Replik: Förenkling av verkligheten
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2016-07-12
Det är med fascination jag tar del av skribenten ”Isak Olssons” funderingar kring bostadsmarknaden, som framställs som ett nollsummespel med enbart förlorare. Texten har tillägget ”vissa detaljer är ändrade”, vilket antyder att fakta har justerats för att skydda verkliga personer. Trots det är berättelsen välbekant. Oavsett om textens karaktärer är fiktiva eller inte är berättelsen om makt och valmöjligheter densamma.
Den som hyr ut en lägenhet befinner sig i en maktposition, oavsett om lägenheten är ful eller inte, om den ligger i Vällingby eller på Södermalm. Det som saknar motstycke är inte den beskrivna bostadsmarknaden, men skribentens förhållningssätt till den egna positionen. Inte många i Stockholm sitter med två lägenheter. Inte många kan tjäna några extra hundralappar genom att lägga på dem på någon annans hyra. Inte många skriver en kolumn om detta, som avslutas med påståendet att ingen hamnar på gatan. Skribenten hamnar uppenbarligen inte på gatan. Kanske för att han har två lägenheter, kanske på grund av ekonomiska och sociala skyddsnät som förhindrar att något sådant ska hända. Men det är ledsamt att förringa det som är verklighet för andra, bara för att man i likhet med skribenten helst vill bo på Söder.
Kanske är bostadsmarknaden inte textens centrala fråga. Det är subjektspositionen i kolumnen som är problematisk. Det är trots allt inte bostadsmarknaden som framställs som ett problem, utan skribentens egen situation. Är det inte denna förenkling av verkligheten som måste ifrågasättas, snarare än upphöjas på kultursidorna?
Johanna Frid
