Integrationspolitiken behöver startas om
För fyra år sedan förändrade regeringen grunden för integrationspolitiken. Arbetsförmedlingen och särskilda lotsar tog över huvudansvaret för nyanlända flyktingar från kommunerna.
De politiska argumenten var de vanliga. Etableringen i det svenska samhället, och alldeles särskilt på arbetsmarknaden, tog alldeles för lång tid. Kommunerna lyckades inte med sitt uppdrag, men i jobbpolitikens namn skulle det bli andra bullar.
Det hade kunnat vara starka argument. Möjligheten att snabbt komma in i arbetslivet är en nyckelfaktor i en framgångsrik integrationspolitik. Det är inte heller orimligt att en statlig myndighet har ett ansvar för att den nationella flyktingpolitiken fungerar också i praktiken.
Inte rätt myndighet
Men år 2010 var Arbetsförmedlingen knappast rätt myndighet att ta det ansvaret, eller att skapa en närmare kontakt med arbetsmarknaden för den delen.
De borgerliga regeringarna har betraktat Arbetsförmedlingen som den perfekta avstjälpningsplatsen för politiska problem. Massarbetslösheten i finanskrisens spår, men också långa sjukskrivningar och utslagningen i fas tre.
Däremot har förmedlingen fått usla förutsättningar att sköta sitt huvuduppdrag. Det är en av de saker som den nya arbetsmarknadsministern Ylva Johansson pekat ut som ett av sina viktigaste uppdrag.
Underfinansierad
Just etableringsreformen är dessutom grundligt underfinansierad. Det visar TCO:s nya webbtidning Arbetsvärlden. Det finns helt enkelt inte pengar för att anställa de handläggare som ska lotsa de nyanlända in i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden.
Redan förra året ansåg ledningen att det fattades nästan 150 miljoner kronor. I år har den summan vuxit till en kvarts miljard. I stället för omkring 30 ärenden har många handläggare i dag det dubbla och några betydligt fler, enligt Arbetsvärlden. Självfallet påverkar det kvaliteten på introduktionen.
Dessutom fortsätter antalet flyktingar inte minst från krigets Syrien att öka.
Pengar räcker inte
Den nya regeringen ärver ett haltande och kraftigt underfinansierat system för introduktion av flyktingar, och den avgångne integrationsministerns enda kommentar är att den nya regeringen väl får höja anslagen.
Och det måste regeringen säkert göra. Etableringspolitiken är alldeles för viktig för att få haverera därför att förmedlingens handläggare inte får rimliga möjligheter att göra sitt jobb.
Men pengar kommer inte att räcka. Den nya regeringen måste se över etableringsreformen och göra upp med föreställningen att inhyrda coacher och lotsar löser alla problem. Och att Arbetsförmedlingen är svaret på varje samhällsproblem.