När biståndet slaktas skrumpnar vår folksjäl

Varför är regeringen emot demokrati?

Jonna Sima

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2024-03-31 | Publicerad 2024-03-26

helskärm

Sveriges biståndsarbete har i decennier bidragit till att stärka demokratier och mänskliga rättigheter världen över. Med hjälp av svenskt bistånd har det startats skolor och byggts upp vård och stödorganisationer för flickors och kvinnors självständighet.

Det har gjort det möjligt att starta fackföreningar och bygga politiska oppositionsrörelser, allt tack vare svenska medel och svensk kompetens.

Sveriges långa och stabila engagemang har gjort ett litet land i nordligaste Europa till en humanitär stormakt.

Grundtanken är den som Rune Andréassons seriefigur Bamse brukar säga: Den som är stark måste också vara snäll.

Rasar som ett korthus

Men solidariteten har inte bara varit av osjälviska skäl. Sverige har mycket att tjäna på en fredligare omvärld. Om människor kan arbeta, gå i skolan och leva i sina hemländer behöver de inte fly. Vi har under decennier byggt upp ovärderliga kontaktnät som gynnar oss som ett exportberoende land.

Men nu håller Sveriges biståndsarbete på att rasa ihop som ett korthus.

helskärm

Biståndsminister Johan Forssell har gjort det till sitt politiska projekt att genomföra ”en historisk förändring” av biståndet.

Först övergav regeringen enprocentmålet, det vill säga att en procent av landets samlade inkomster, BNI, ska gå till bistånd. Sedan kastades den feministiska utrikespolitiken ut, vilket innebar minskade anslag till kvinnors hälsa och FN:s jämställdhetsenhet UN Women.

Regeringen beslutade i höstas att Sida, som är Sveriges biståndsmyndighet, ska minska stödet till information och kommunikation om bistånd i Sverige från 155 till 20 miljoner.

Trots vackra ord från Johan Forssell om att biståndsverksamheter måste bli mer transparenta tar han beslut som leder till motsatsen.

Tidningen Omvärlden har granskat svenskt bistånd sedan 1970. Men från och med årsskiftet kommer tidningen tvingas lägga ned på grund av uteblivna pengar.

Dråpslag mot biståndet

Det senaste – och värsta – dråpslaget mot svenskt bistånd kom härom veckan. Sida har meddelat att de tänker säga upp samtliga avtal med de 17 organisationer som bedriver bistånd till civilsamhällen från och med nästa år.

I praktiken innebär beskedet att det svenska biståndet blir förstatligat.

Det är inte vilka organisationer som helst som blir av med sina ekonomiska avtal, utan det handlar om Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Act Svenska Kyrkan, Union to Union och Kvinna till kvinna med flera.

Det betyder att dessa organisationer i sin tur måste säga upp avtalen med tusentals organisationer runt om i världen.

Upparbetade samarbeten med skolor, fackföreningar, organisationer som arbetar med kvinnoförtryck och hbtqi-frågor kommer abrupt att bli av med sin svenska finansiering.

Inga analyser

Biståndssverige är förtvivlat över det som sker. Det är inte bara respektlöst mot de tusentals pågående biståndsprojekt som nu tvingas avbrytas i förtid. Det handlar också om en historisk kapitalförstöring av alla svenska miljarder som gått till att bygga upp organisationer, skolor och verksamheter runtom i världen.

För människor som arbetar i opposition i vissa länder kan det strypta svenska biståndet vara förenat med livsfara.

Men Johan Forssell verkar inte särskilt intresserad av några konsekvensanalyser.

Sedan Ulf Kristersson bildade sin Tidö-regering 2022 har de med klinisk precision brutit ned det svenska civilsamhället.

Slakt av folkbildningen

Först slaktade regeringen Folkbildningen. Tankesmedjorna Tiden och Fores har skrivit rapporten ”Ett tystare Sverige: konsekvensanalys av de minskade statsbidragen till studieförbunden”. Den visar vilka långtgående negativa effekter regeringens politik får för den svenska folkbildningen.

Åtta av nio studieförbund uppger att de kommer få svårare att bedriva verksamhet på mindre orter. Sju av nio menar att särskilt utsatta grupper kommer drabbas. Fem av nio att avgifter kommer behöva höjas.

Regeringen vill också lägga ner den Allmänna Arvsfonden, som har finansierat tiotusentals projekt inom civilsamhället. Varje år bidrar fonden med cirka 800 miljoner kronor om året till unga, personer med funktionsnedsättningar och äldre.

Allmänna Arvsfonden hotad

Försvinner Arvsfonden kommer det att drabba just de mest utsatta grupperna i samhället hårdast.

Och nu går alltså Johan Forssell till full attack mot biståndet.

I praktiken håller den här regerigen på att slå undan benen på hela det svenska civilsamhället.

Ett starkt civilsamhälle är direkt avgörande för en demokrati. Det behövs organisationer, nätverk och olika föreningar för att människor ska kunna organisera sig, lära sig saker, träffa andra och hjälpa varandra.

Sverige som Dorian Gray

Jag kommer att tänka på ”Dorian Grays porträtt”, som är den brittiska författaren Oscar Wildes mest kända roman. Boken handlar om en vacker ung man som blir avmålad av en konstnär.

Dorian Gray upptäcker i tavlan sin egen skönhet och önskar att han ska förbli evigt ung och vacker. Porträttet ska åldras i hans ställe.

Åren går och Dorian Gray lever i sus och dus, är elak och egoistisk. Han ser trots allt likadan ut men porträttet av honom på den undangömda tavlan blir allt mer förvridet och fult. Den blir en spegelbild av mannens fördärvade själ.

Berättelsen kan ses som en metafor för dagens Sverige.

Fornstora dagar

När vi idag tittar oss i spegeln är det inte något vackert från fornstora dagar som vi ser. Det är ett Sverige som är mer egoistiskt, som ökar utsläppen, förvärrar framtiden för kommande generationer, är mer rasistiskt och slår mot de allra svagaste.

Den svenska själen som ett solidariskt, jämlikt och generöst land håller på att vittra sönder. Regeringen borde få i läxa över påsklovet att både läsa Oscar Wilde och ett par Bamse-tidningar.

Chatta med Jonna Sima om den svenska biståndspolitiken klockan 09:00. Skicka in dina frågor och tankar redan nu!