Än biter sig tyrannen fast
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-02-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
11 FEBRUARI 2011. Upproret i Egypten
President Obama i Vita Huset har tvekat. Utrikesminister Clinton har vacklat och EU:s Catherine Ashton har velat skjuta frågan på framtiden. Vår egen Carl Bildt har på sitt vis sturskt avfärdat alla böner om ett tydligt ställningstagande.
Det är bara på Tahrirtorget som det aldrig funnits ett spår av osäkerhet. Demonstranterna har inte sviktat i sitt krav, inte för ett ögonblick. Diktatorn måste bort. Hans kleptokratiska regim måste falla.
I går skulle det ske.
Militären hade utlovat ett besked som skulle tillfredsställa folket. De internationella nyhetsbyråerna satte organisationen i högsta beredskap. Och bland demonstranterna steg stämningen.
Kommer kosta kaos
Så talade då diktatorn, försenat på en självhärskares sätt.
Beskedet blev det samma som tidigare. Vissa maktbefogenheter kommer att överlåtas på andra, framför allt vicepresident Suleiman. Valen i höst ska bli annorlunda. Egypten kommer att förändras.
Men på den avgörande punkten är allt sig likt. Hosni Mubarak, diktator och storplundrare, tänker inte avgå. Han biter sig kvar, med den åldrade självhärskarens brist på självinsikt.
Kanske missade Mubarak i går den sista chansen att lämna makten med i alla fall en liten gnutta värdighet i behåll.
Det kommer att kosta mer kaos, kanske också mer lidande och våld, men det kommer inte att hjälpa. På ett eller annat sätt kommer demonstrationerna och folkets längtan efter frihet att tvinga bort regimen i Egypten.
Det kan sägas att en revolution misslyckades i går, och det är sant att förhoppningarna kom på skam.
Men det går också att säga att Egypten – och hela arabvärlden – i dag har vaknat upp till en ny era. Inte därför att ännu en diktator har tvingats fly. Inte för att ett land har vunnits för demokratin eller därför att de mänskliga rättigheterna nu kommer att respekteras.
Nej, den nya eran inleds därför att folket på Tahrirtorget kunnat se en diktator förnedra sig. De har sett bilden av den nyss fruktade makten falla söner.
De har sett ett troll spricka, och en sådan upplevelse glömmer man inte.
Ska känna stolthet
Att komma dit har kostat blod, och det har krävt ett mod som trotsat en rädsla som blivit en del av livet själv. Demonstranterna har utmanat regimens huliganer och stängda kommunikationer.
Revolutionen – för det är en revolution – har ställt oerhörda krav på oppositionen i ett land där ingen opposition fått förekomma.
Krav som demonstranterna på Tahrirtorget och runt om i Egypten har motsvarat.
Den erfarenheten, och stoltheten, kan inte ens Mubarak ta i från det egyptiska folket.