I stället för utslagning: nu ska färre släppas in

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 april 2008. När regeringens gymnasieutredare, Anita Ferm, i?går till sist fick presentera sitt betänkande återstod inte särskilt många överraskningar. Utbildningsminister Jan Björklund har under de senaste veckorna tagit det för en minister ovanliga steget att bit för bit berätta vad utredningen kommer att lägga för förslag.

En bild av förutsättningarna för den skolpolitiska debatten just nu. Svaren har ministern redan formulerat. Diskussion, utredning och förhandlingar är bara vägen fram till givna slutsatser. Som de matematiska bevisen tecknade på svarta tavlan.

Ett slags kvarsittning

Gymnasieskolan ska med andra ord stöpas om. I fortsättningen blir bara den som klarat tolv, eller åtta, av grundskolans ämnen insläppt. Ett sätt att höja kraven, enligt den logik Björklund vill få oss att anamma.

Det individuella programmet avskaffas, i alla fall till namnet. De flesta som misslyckas i nian hänvisas till ett preparandår i grundskolans regi, ett slags kvarsittning.

Framför allt tänker sig utredaren dock en tydlig uppdelning mellan yrkesutbildningar och studieförberedande utbildningar. 14 nationella program ska leverera ”anställningsbara” ungdomar till allt från byggen till restauranger. Fem program, bland annat ekonomiskt och tekniskt, ska utexaminera kommande högskolestudenter.

Liksom i?dag ska alla gymnasister läsa ett antal gemensamma ämnen, men till skillnad från i?dag kommer målsättningen att variera. Utan tillval ger de yrkesinriktade programmen inte behörighet för högre studier.

Gymnasieutredningens förslag har applåderats, inte minst av företrädare för gymnasielärarna. Kanske är det inte så konstigt. Jämfört med i?dag innebär det nämligen en tydlig gräns för gymnasieskolans ansvar. I?stället för utslagning, som delvis kan skyllas på skolan, får vi ett system där många inte ens släpps in.

Elever som inte möter kraven?–?ens efter preparand­året?–?hänvisas till ett diffust ”individuellt alternativ”.

Vill ha en urvalsskola

Problem på de yrkesförberedande programmen ska botas genom att kraven sänks när delar av den teoretiska utbildningen blir frivillig. Björklund hänvisade i?går till vuxenutbildningen som en andra chans, utan att låtsas om att den utbildningsformen just nu dras ner kraftigt.

Flera av de största fackliga organisationerna uttrycker sin oro för yrkesutbildningarnas ställning. På IF Metall, Kommunal och Byggnads vet man att dagens arbetsliv ställer höga krav på kunskaper i språk, matematik och förmågan att kommunicera. Man vet också att Sverige inte har råd att förvandla yrkesutbildningarna till en väg för dem som inte kommer in på det ”riktiga” gymnasiet.

Det är invändningar som knappast kommer att påverka Björklund i hans ambition att återskapa gymnasiet som en urvalsskola.

IP