Förbjud svenskar att kriga i Syrien

Extremisterna måste stoppas De som slåss för IS mördar och förföljer människor. Det är ett skäl till varför svenska politiker bör skärpa lagstiftningen mot medverkan i krig utomlands.

Terrorattentaten i Paris blev kanske en väckarklocka, men ingen borde egent­ligen ha blivit förvånad. Radikaliseringen inom delar av den islamistiska rörelsen är ingen nyhet, och personer med band till, eller erfarenhet av, terror­organisationer i Mellanöstern har använt våld tidigare.

Bombningen av Londons bussar 2005, bombdådet i Stockholm 2010 och för­söket att angripa Jyllands-Postens ­redaktion samma år följer ett mönster. De ­utfördes av personer som vuxit upp i väst, men hämtar sin inspiration från ­islamismens mest extrema uttolkningar.

Skapar ofta bilden av islam

I går kunde Aftonbladet publicera en intervju med “Abraham”. Han har ett ­vanligt arbete, är omkring 30 år, göte­borgare och – övertygad jihadist. Precis som allt fler unga svenskar har han ­stridit i Syrien, som krigare för IS.

Extremisterna är en liten minoritet, men det är alltför ofta den som skapar bilden av islam.

På ett plan är problemet bristen på ­stabilitet och säkerhet i Mellanöstern. Kriget i Afghanistan har varken slagit till­baka talibaner eller avslutat våldet.

I Jemen är det amerikanska drönarkriget en drivkraft bakom en revolution eller statskupp och resultatet av Irakkriget är ändå mer deprimerande.

Bomberna har öppnade en ny arena för terrorn och är en av orsakerna till situationen i dagens Syrien.

Världssamfundet har ett ansvar. Extremister som IS måste stoppas från att ­mörda, förfölja och plåga människor som aldrig bett om att bli del i deras kalifat.

Det är ett skäl för svenska politiker att skärpa lagstiftningen mot medverkan i väpnade konflikter utomlands. Det kommer att leda till svåra gränsdragningar, men att svenskar ska bidra till lidandet och våldet i länder som Syrien eller ­Somalia kan inte vara tillåtet.

Handlar om öppenhet

En lag stoppar i sig själv inte rekry­teringen. Mycket kan göras i samarbete mellan myndigheter och det civila samhället, familjer och församlingar. Som när det Somaliska riksförbundet med stöd av Allmänna arvsfonden försöker förhindra Boko Harams rekrytering, eller när ­muslimska företrädare har uttalat sig mot terrorn.

Dessutom måste den politiska paletten trots allt också innehålla verktyg för att ta emot återvändare från terrororganisationerna. Inga ansträngningar kommer att stoppa alla från att åka, och därför har centerpartisten Rasmus Persson i Örebro rätt när han föreslår åtgärder för att underlätta återanpassningen.

Framför allt handlar motståndet mot terrorn ändå om integration och öppenhet. Utanförskap och rädsla för det främmande är alltid den bästa källan till ­extremistiska åsikter.

Följ ämnen i artikeln