Sverige behöver klara angrepp som Ukraina

Försvarsberedningen varnar att tiden är kort

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Försvarsberedningens rapport om det civila försvaret heter ”Kraftsamling”. I går överlämnades den till regeringen.

Nyckelorden i ordförande Hans Wallmarks inledning vid presskonferensen var ”nu”, ”i närtid” och ”brådska”.

– Alla har en roll att fylla i totalförsvaret, sa han.

Riksdagens åtta partier står bakom rapporten och den säkerhetspolitiska analys den bygger på. I olika delar finns olika åsikter mellan partierna men huvudinriktningen är gemensam.

Civil försvarslöshet

Problemet är att det civila försvaret avvecklades samtidigt med det militära i början av 2000-talet. Men medan Försvarsmakten sedan Rysslands invasion av Ukraina 2014 har rustats upp så har inte mycket hänt på den civila sidan.

Det blev tydligt under pandemin. Sveriges beredskap var inte god. Sjukvården var underdimensionerad, skyddsutrustning och mediciner saknades och förberedelserna var undermåliga. Det som inte hade övats innan krisen fungerande inte heller pandemin slog till. Viljan var det inget fel på, nästan hela befolkningen ställde upp, men statens förmåga att hantera krisen var för låg.

Det viktiga insikten är att samma sak gäller inom i stort sett alla delar av det civila försvaret.

Lärdom från Ukraina

Försvarsberedningen drar lärdomar från Ukraina. Ryssland har systematiskt förstört Ukrainas civila infrastruktur som energiförsörjning, sjukvård och transporter. I princip alla viktiga civila funktioner har blivit krigsmål från vattenförsörjning till TV-stationer.

Detta måste Sverige lära sig av. Hur skulle vi hantera om de stora sjukhusen bombades och vattnet slogs ut i stora städer? Hur möter vi påverkansoperationer och cyberangrepp av den typ Ryssland satt in mot Ukraina?

Svaret är att vi måste klara det. För det är så här Ryssland för krig.

Ekonomiskt försvar

En viktig del i beredningens rapport, som också bygger på erfarenheter från Ukraina, handlar om utvecklingen av det ekonomiska försvaret. Själva begreppet låter gammaldags, som något hämtat ur en handbok från 1990-talet. Men faktum är att utan en fungerande ekonomi, industri, transporter och finansiella system så kan inte heller det militära försvaret fungera någon längre tid.

Försvarsviljan händer mycket på att man kan uppfylla befolkningens behov, även vid en längre kris. Ryssland har gått in för att knäcka detta i Ukraina. Exempelvis slog man i vintras ut värme och elektricitet.

Det som saknas i rapporten är en budget. Den är utlovad till april. Och då heter motståndaren inte längre Vladimir Putin, utan Elisabeth Svantesson. Tyvärr är detta rapportens svagaste punkt.