Anders Borg vill rädda världen
Det finnas något nästan overkligt i den svenske finansministerns självbild. I åratal har han kavat och målande förklarat för alla som vill höra på att Europa bara kan räddas undan ekonomisk katastrof av svensk budgetdisciplin och benhårda besparingar.
Så, i dag, har Borg plötsligt ändrat fokus. I stället för hotande statsfinansiella vintrar skriver finansministern en debattartikel i Dagens Nyheter om Europas 26 miljoner arbetslösa, om fallande tillväxt och samhällen som går i tu.
Borg vill göra skillnad, och han tänker göra skillnad. Kontinenten ska räddas. Med ett femte jobbskatteavdrag, om vi läser finansministern rätt.
Politiskt storhetsvansinne
Om inte det tyder på ett stänk av politiskt storhetsvansinne är det svårt att föreställa sig hur det skulle se ut.
Till Borgs försvar ska sägas att han också hoppas att länder som Tyskland, Nederländerna, Estland och Danmark ska hjälpa till. Med egna jobbskatteavdrag, får vi förmoda.
Den svenske finansministern har vaknat upp sent, liksom många av sina kollegor. Att EU:s samlade åtstramning och den moraliserande synen på ekonomisk politik skulle fördjupa krisen har många - däribland Aftonbladets ledarsida - sagt länge. I dag är det dessutom blivit huvudstråket i den ekonomiska debatten, också i vårt land.
Miljoner arbetslösa, krympande ekonomier och en fattigdom som har fått hjälporganisationerna att ställa in sina insamlingar till världens katastrofområden för att i stället hjälpa fattiga européer visar att det behövs en annan politik.
Dags för valrörelse
Det är naturligtvis en förklaring till Borgs plötsliga omvändelse. När till och med den tyske finansministern Wolfgang Schäuble talar om investeringar och kamp mot arbetslösheten skulle Borg framstå som fånig om han fortsatte att prata om "torrt krut i ladorna".
En annan förklaring finns antagligen på ännu närmare håll, i uppladdningen inför nästa års valrörelse. Det börjar nämligen bli dags för valbudget.
Anders Borg brukar framställa sig som något slags teknokrat, närmast ställd ovanför politikens kortsiktighet och ränker. I verkligheten tycks dock den ekonomiska politiken styras minst lika mycket av politiska konjunkturer som av nyckeltal.
Hade tur
För fyra år sedan hade Anders Borg nästan "tur". Hans valbudget hamnade mitt i den värsta finanskris världen skådat sedan 30-talet. Nu spelar verkligheten åter Borg i händerna. Europas ledare inser att det behövs stimulanser precis när Borg arbetar med nästa valbudget.
Sent är förstås alltid bättre än aldrig.
Men vill vi verkligen ha en finansminister som försöker låta som om han räddar världen? Och som varje gång kommer fram till att det behövs ännu ett jobbskatteavdrag.