Yrkesutbildning ska inte gå i strykklass

Regeringen, Svenskt näringsliv och LO ska satsa 30 miljoner på yrkesutbildningar.

Gymnasieskolans yrkesutbildningar har befunnit sig i en slags strykklass länge. Redan långt innan Jan Björklund bestämde sig för att devalvera all yrkesutbildning, till en slags andra chans för elever som misslyckats med annat, hade många utbildningar svårt med rekryteringen.

Björklunds åtta år på utbildnings­departementet gjorde förstås ingenting bättre. Problemen med rekryteringen till gymnasiets yrkesutbildningar har vuxit till ett bekymmer för hela det svenska samhället.

Vården, byggsektorn och industrin ­behöver precis som många andra ­branscher utbildad arbetskraft och den ­borde till stor del komma från gymnasieskolan.

Satsar 30 miljoner kronor

Nu tänker regeringen, Svenskt näringsliv och LO tillsammans satsa 30 miljoner kronor på att göra 2016 till yrkesutbildningens år.

”Fantastiskt roligt”, sa gymnasieminister Aida Hadzialic och hon har faktiskt rätt.

En kampanj och 30 miljoner kronor kommer naturligtvis inte att lösa yrkesprogrammens problem. Men samarbetet mellan regeringen och arbetsmarknadens parter bådar gott. Ska gymnasiets yrkesförberedande utbildningar fungera i ett specialiserat och föränderligt ­arbetsliv måste arbetsgivare och fack kunna påverka och känna ansvar.

Och bara utbildningar med bra praktik­möjligheter som leder till jobb kan bli ­riktigt attraktiva. Det kräver lokalt sam­arbete.

Ska bli behöriga

Inget av detta kommer dock att räcka om yrkesutbildningarna uppfattas som återvändsgränder.

En elev på ett yrkesförberedande ­program kan i dag få behörighet till högskolan, om hon eller han aktivt väljer rätt kurser. Regeringen lovar nu äntligen att vända på resonemanget. Det ska krävas ett aktivt val för att inte bli behörig till högre studier.

Ett yrkesutbildningens år är kanske ­inte tillräckligt.