Med SJ-tåget mot barbariet
Uppdaterad 2011-08-04 | Publicerad 2011-08-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Håll hårt i dina barn och dina biljetter. Annars kan det gå som för den 11-åriga flicka som slängdes av från sitt tåg i tisdags.
Någon biljett kunde flickan inte visa upp, den hade hennes syster och hon befann sig på toaletten. 11-åringens svenska var heller inte så bra så hon lyckades inte förklara var biljetten fanns.
Klockan var halv åtta på kvällen och i Kumla körde SJ av flickan. Först på onsdagsmorgonen återfanns hon av polisen.
Det dröjde tre timmar innan SJ berättade för trafikledningen att man kastat av en ensam 11-årig flicka i en främmande stad. På morgonen ursäktade SJ sig med att man begått "ett misstag".
Det är något som luktar här.
SJ är duktiga och gör en fin vinst: 600 miljoner i ren utdelning på tre år. I julas gick inte tågen alls och den ansvariga ministern tyckte att de som satt fast i snöhelvetet gott kunde fira jul en annan dag.
För två jular sedan upptäckte SJ-personal några pojkar på ett tåg mellan Malmö och Stockholm. Pojkarna hade flytt inbördeskrigets Afghanistan, smugglats i en container genom Europa, var inte klädda för den svenska vintern, talade inte språket och hade inga pengar.
De hade inga tågbiljetter heller. De skulle av tåget, till varje pris. Enligt reglerna måste den som inte betalar gå av tåget vid nästa station. Men för SJ kunde de afghanska pojkarna inte lämna tåget snabbt nog. Så man bromsade in i Sävsjö, där tåget normalt inte stannar, och sparkade av gossarna. Rätt ut i decemberkylan. Den yngste var 14 år.
Det är något som luktar här.
Tågen och järnvägen är själva sinnebilden för social modernitet och den välfungerande välfärdsstaten. Järnvägen har format vår syn på avstånd, tiden och det är kring järnvägsstationerna de moderna städerna vuxit.
När järnvägen får förfalla faller också tron på gemensamma lösningar, på samhället. Att stå och vänta på ett försenat tåg är att känna hur det marscherar fram, det förmoderna.
Att läsa om att konduktörer nu slänger biljettlösa barn av ett tåg att vara mitt i barbariet.
Vi är rikare än någonsin, statsskulden är rekordlåg. Det hade behövts 38 miljarder för att rusta upp järnvägen. I 20 år har förfallet pågått. I stället får vi ett femte jobbskatteavdrag.
I kölvattnet av den överdrivna tron på bolagisering och konkurrens lyckas företagskulturen i SJ infria alla negativa föreställningar som finns o
m företaget. En 11-åring slängs av i Kumla, en 14-åring i Sävsjö.
Tågen kommer inte i tid, de avgår inte i tid. På perrongen i Kumla står en ensam flicka som tvingats av tåget.
Det är något som luktar här.