Värden som byggde folkhemmet Sverige

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-02

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

DEGERFORS. Redan annonsen andas något klassiskt. ”Samling på Medborgartorget. Tal i Folkets park”.

Medborgarskap och folkrörelseengagemang, värden som byggt det moderna Sverige. Och värden som har präglat en bruksort som Degerfors.

Musikkåren, nästan lika viktig som fotbollen, spelar Internationalen. Röda föreningsfanor som fladdrar i vinden, ett drygt hundratal demonstranter som i något ojämna led tågar mot en folkpark där liljekonvaljen redan är på väg.

Några demonstranter i Kommunals röda jackor delar ut knappar med texten ”Kamp för rättvisa”. En paroll jag utan vidare skriver under på.

Gunnar Ström, veteran, tidigare ordförande för Metall i Degerfors och före detta riksdagsledamot, tycker demonstrationståget är klent.

– Förr kunde vi vara flera tusen, säger han till mig medan Johannah Salo från SSU gör sig redo för att hålla sitt tal. Hon pratar om barnarbete, i synnerhet i Kina.

– Barn ska leka med leksaker, inte tillverka dem, säger Johannah Salo.

Gunnar Ström pratar om sin barndom, innan folkhemmet började byggas.

Huvudtalaren – Norrköpings kommunalråd och den tidigare socialdemokratiske partisekreteraren Lars Stjernkvist – citerar sig själv.

– Gladast vinner, säger Stjernkvist med en formulering lånad från valrörelsen år 2002.

Stjernkvist har läst på. Det finns anledning att känna glädje i Degerfors. Outokumpu, som för sju år sedan planerade nedläggning av stålverket, har beslutat om investeringar på sammantaget 1,8 miljarder kronor. Den globala efterfrågan på stål, tillsammans med den unika kompetens som finns i Degerfors har övertygat ägarna. Men det hade inte hänt om inte facket, framför allt Järnbruksklubben, ihärdigt kämpat för att framhålla möjligheterna att utveckla verksamheten.

– I sommar kommer det att vara 300 företag i Degerfors som arbetar med investeringen. Var ska alla få mat, undrar Bjarne Rasmussen, ordförande för IF-Metallavdelningen och den som kanske mer än någon annan kommit att symbolisera kampen för stålverket.

Det är problem Degerfors kan leva med. I skuggan av Outokumpus investeringar har andra företag satsat hundratals miljoner. Degerfors har i dag den lägsta ungdomsarbetslösheten i Örebro län. Ett Industri-Sverige som för några år sedan dömdes ut har visat sig mer livskraftigt än några framtidsforskare, globaliseringsexperter eller fackföreningsekonomer kunde gissa.

Hotet tycks i dag komma från annat håll. Det gäller att trygga kompetensen också i framtiden. En vidareutveckling av yrkesutbildningen är på gång i samarbete med industrin, men det är bara en del av lösningen. Bjarne Rasmussen talar om hur samhället måste fungera som en helhet, med social service, kommersiella tjänster och kommunikationer.

– Det är förutsättningarna för industrin, säger han. Och kanske formulerar han därmed den insikt som är brukssamhällets verkliga hemlighet.

Allt hänger faktiskt samman.

Lars Stjernkvist avslutar sitt tal med att nästan lova att Degerfors IF en dag åter ska spela allsvensk fotboll. Och varför inte?

Följ ämnen i artikeln