De otrygga bär upp välfärden

TECKNING: ROBERT NYBERG

Timanställd, springvikarie, projektjobbare, bemanningsanställd. Allt fler svenskar har tidsbegränsade och otrygga anställningar, och välfärden är inget undantag.

Fackförbundet Kommunals medlemmar kan redan vittna om hur hög personalomsättning, låga lönenivåer och ofrivillig deltid påverkar arbete och vardag. Under de senaste åren har de också kunnat se hur allt fler i välfärden har otrygga anställningsformer.

Kvinnor drabbas värst

I en ny rapport visar Kommunal hur den verkligheten ser ut. Bland personliga assistenter och barnskötare arbetar över 30 procent av de anställda på tidsbegränsade kontrakt. Bland vårdbiträden var hela 61 procent anställda på det sättet i fjol.

Det är vanligast med tidsbegränsade anställningar i kvinnodominerade arbetaryrken, och tillhör du en minoritet är risken ännu större att du erbjuds en otrygg anställning.

Bland de otrygga anställningarna har de mest oförutsägbara formerna – exempelvis behovsanställningar utan fast schema – blivit vanligare och utgör nu en majoritet av de tidsbegränsade anställningarna. Allt fler välfärdsarbetare lever med att deras chans att få jobba hänger på om de är snabbast med att svara på ett sms från chefen.

Rapportens siffror är en skildring av det systemskifte som pågår på svensk arbetsmarknad. Vad det innebär att ha ett jobb förändras i grunden och arbetstagarnas trygghet och rättigheter urholkas bit för bit. Försämrad a-kassa, permanentad massarbetslöshet, lagar som gjort det enklare för arbetsgivare att anställa otryggt, färre fackmedlemmar och färre som omfattas av kollektivavtal gör sitt till.

Är det så farligt då?  När vi pratar om otrygga jobb jublar arbetsgivare och borgerliga politiker över att det är ett utmärkt sätt för ungaatt ”få in en fot på arbetsmarknaden”. Otrygghet nu betalar sig sedan, är löftet.

Påverkar pensionen

Men Kommunal visar hur de tidsbegränsade anställningarna kryper upp i åldrarna. Medelåldern för arbetare inom kommun och landsting med en sådan anställning är 37 år. Det är människor som inte sällan har barn. För dem är otryggheten inget annat

än just otrygghet. En otrygghet som påverkar lönen, möjligheten att få bostad och lån. Det påverkar ens pension, föräldrapenning och a-kassa.

Så vill nästan ingen leva sitt liv. Så vill nästan ingen att de som bär upp vår välfärd ska leva sina liv. Det är dags att fack, politiker och arbetsgivare gör något åt det.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln