Vanligt folk i kläm när extremister slåss
– Väljer man att ställa sig under en sådan paroll har man gjort ett ställningstagande. Då är man i någon form skyldig.
Det är nazistledaren Emil Hagbergs förklaring till att han i december 2013 tillsammans med andra medlemmar ur Nordiska motståndsrörelsen gick till attack mot en antirasistisk demonstration i stockholmsstadsdelen Kärrtorp.
Barnfamiljer fick fly
Hagberg, som efter attacken dömdes till fängelse för våldsamt upplopp, intervjuas i en ny P3-dokumentär om våldsamheterna i Kärrtorp. Även den militanta vänsterextremisten Joel Almgren intervjuas. Han tog med sig kniv till Kärrtorp och högg mot de nazister som attackerade.
– Är det så att jag behöver knivhugga 40 eller 50 av dem, då skulle jag ha gjort det, säger Almgren i radiointervjun.
När den politiska konfliktnivån ökar ser vi hur extremisterna blir allt mer benägna att slåss, hugga och sparka mot varandra. I kläm kommer alla andra. I exemplet Kärrtorp var det barnfamiljer på en fredlig, antirasistisk demonstration med polistillstånd som fick fly när flaskorna flög och knivbladen blänkte.
Enligt Säkerhetspolisens bedömningar följer det politiska våldet ett visst mönster. Mellan valen ligger höger- och vänsterextremister i lågintensiva krig mot varandra. Var fjärde år, när den politiska temperaturen skruvas upp, drabbas andra. Fler betraktas som ”fienden”: myndighetsanställda, lokalpolitiker, fackliga.
Bevaka grupperna
Det kan vara värt att tänka på, särskilt när nu nazister allt oftare syns på gator och torg.
Nästa år ska polisen och Säpo intensifiera arbetet mot våldsbejakande extremistgrupper. Bevakningen av grupperna måste bli bättre och uppklarningen av brotten som grupperna begår måste öka, enligt justitieminister Morgan Johansson.
När extremister använder våld och hot om våld som maktmedel har vi medborgare inget bättre försvar än en fungerande demokrati och ett fungerande rättsväsende.