Svantesson tittar på när välfärden kraschar

Tryggheten skulle kunna ha 400 miljarder till

Oro och en begynnande vrede. Om våren 2023 kommer att minnas för något annat än snöglopp lär det vara orden som som används. Dyrare mat, höjda räntor och branscher som varnar för en kommande kris sätter sin prägel på tiden.

Att landet dessutom har en regering av amatörer har gjort jobbet för Magdalena Andersson och den övriga oppositionen ganska enkelt.

Ändå, vi har antagligen långt ifrån sett det värsta ännu. Det är när välfärden sviktar som vardagens skakar i grunden. Att skolorna inte längre har råd att anställa lärare, eller välbehövda äldreboenden och nödvändiga vårdcentraler tvingas stänga därför att det saknas pengar träffas människor när de är som mest sårbara.

Vi blir rädda på riktigt, och arga. Det vet alla som var med på 1990-talet.

Inga svar

Inför vårpropositionen konstaterade Sveriges Kommuner och Regioner att det fattas 24 miljarder kronor de närmaste åren. Kommunerna behöver besked om statsbidragen för sin planering.

Elisabeth Svantesson gav inga svar.

Vi står inför en kris, och ingen borde vara överraskad. Under årtionden av olika politiska styren har resurserna till välfärden urholkats, och det handlar om mycket mer än några tiotal miljarder.

Tillsammans med polis, försvar och till exempel trygghetssystem betalas välfärdens verksamhet med skatter. Och skatterna i Sverige har sänkts, mycket.

Sänkta skatter

År 2000 utgjorde skatterna tillsammans 48,6 procent av BNP. Högt, men så hade vi också en statsskuld att betala. 2022 hade siffran sjunkit till 41,5 procent.

Skulle Sverige idag haft samma skattekvot som vid millennieskiftet hade det funnits ytterligare drygt 421 miljarder till polis, socialtjänst, försvar och - inte minst - vård, utbildning och omsorg.

För Elisabeth Svantesson och hennes partikamrater är sänkta skatter ett egenvärde. De kan vara nöjda.

Ett annat mål

För Magdalena Andersson och andra socialdemokratern måste målet däremot vara att skapa ett tryggt och fritt samhälle. Välfärden är ett av de viktigaste verktygen. Och den måste betalas, med skatter.

I drygt 20 år har Socialdemokratin hukat i debatten om välfärdens finansiering. Borgerliga skattesänkningsplaner har kritiserats, men accepterats i efterhand. Nu är det dags för Magdalena Andersson att ta bladet från munnen.

En socialdemokratisk politik och en fungerande välfärd förutsätter kanske inte en skattekvot på 48,6 procent, men den kräver att vi betalar högre skatter än idag.


Sedan millennieskiftet har skatternas andel av Sveriges ekonomi minskat med 400 miljarder kronor. Samtidigt står välfärden inför jättelika utmaningar. Allt fler blir äldre, kraven på skolan ökar och dessutom behöver polis och millitär pengar.

Borde vi våga prata om höjda skatter?

I chatten diskuterar Ingvar Persson skatter med läsarna.

Denna chatt är stängd.

  • Ingvar Persson
    2 maj 2023

    Det blev dagens sista inlägg. Jag vill tacka alla som bidragit med åsikter och frågor. Debatten om skatterna lär fortsätta.

  • 2 maj 2023

    Jag tror att alldeles för många är ointresserade av välfärden och därmed också höjda skatter, för dom har så dom klarar dig själva, med skattesänkningar, förmögenheter och annat.

    DÄRFÖR tror jag inte det funkar med att försöka förklara sammanhanget mellan skatteinkomster och välfärd.

    Alla ser bara om sitt eget.

    Det är hör som SOLIDARITETEN kommer in i .....

    GB

    Hej GB.

    Samtidigt ser vi ju hur brister i vården eller i skolan leder till protester. Jag tror trots allt att det går att förklara sambandet.

    Ingvar Persson
  • 2 maj 2023

    Sedan millennieskiftet har S styrt landet under 15 år av 23. Det har funnits gott om tillfällen att höja tillbaka skatterna och rätta till misstag de borgerliga regeringarna gjort. OK, förra mandatperioden satt de i knät på C och L, men innan det kunde de ha gjort mycket mer, om nu skatter är lösningen på välfärdsfrågan.

    Peter

    Hej Peter.

    Jag kan bara hålla med. Personligen har jag alltid haft svårt för idén att vara emot de skattesänkningar som föreslås, men anhängare av alla som redan genomförts.

    Sedan är det en annan sak att höjda skatter så klart inte är lösningen på alla problem, men på den del.

    Ingvar Persson
  • 2 maj 2023

    Anser att Socialdemokraterna borde byta namn till Socialmoderaterna! Ingen större skillnad på politiken.

    Isa

    Hej Isa.

    På den punkten håller jag faktiskt inte med dig. Själv tycker jag att motsättningarna i svensk politik är djupare än på mycket länge.

    Ingvar Persson
  • 2 maj 2023

    Hej Ingvar,

    Om Sossarna får bestämma så ska svensson beskattas så pass hårt så att hen är beroende av bidrag medans politikeradeln inkl alla i toppen på offentliga myndigheter ska sko sig på detta. Fy f..n säger jag att höja skatterna för vanligt folk. För försök inte inbilla någon att de höjda skatterna inte kommer tas från arbetar & medelklass i första hand.

    Peter

    Hej Peter.

    Nu har ju Socialdemokraterna regerat de flesta av de år som gått sedan 2000, och resultatet är alltså att skatteuttaget är drygt 400 miljarder lägre än då. Jag tycker inte det tyder på att man är särskilt snabb att höja skatter.

    Ingvar Persson