Borgarna gjorde Sverige svagare

Sveriges ekonomi är den starkaste i Europa.

Hur många gånger har vi ­inte hört det under de gångna åren – och då särskilt under de ­senaste valrörelserna.

Frågan är om det stämmer.

Låt oss prata lite om BNP, bruttonationalprodukten.

Lite grovhugget kan man ­säga att BNP är det samlade värdet på alla varor och alla tjänster som produceras i ett land under en given period. Det är inget perfekt mått, men det ger oss en bild av hur rikt ett land är.

Nolltillväxt under 4 år

För att få veta hur bra en ­ekonomi utvecklas brukar man titta på tillväxten av BNP per capita, alltså bruttonationalprodukt per invånare. Det ger oss ett litet hum om hur ­välstånd och konsumtionsförmåga utvecklas.

I en krönika på sajten Realtid har nationalekonomen Tino Sanandaji gjort just detta. Han berättar att BNP per capita ­under perioden 2006–2014 ­endast växt med 0,3 procent per år. Mellan åren 2010 och 2014 var tillväxten per capita trista 0,0 procent per år.

Nolltillväxt under en mandat­period, är det något att skryta med?

I morgon presenterar Jan ­Edling, tidigare utredare på LO, en rapport i Tokyo om den svenska välfärdsmodellen.

Här får man en del ledtrådar till ­varför utvecklingen är så trist.

Ingen ny järnväg

Sverige är ett av de euro­pe­iska länder som investerat minst i transportinfrastruktur sedan 2002. Trots att både gods- och persontransporterna ökat stort har banlängden bara ökat med en procent – väldigt lite ny järnväg alltså.

Samtidigt investerar Sverige rekordlite i nya bostäder.

Bostadsbristen och den allt sämre transportinfrastrukturen har bidragit till att för­sämra den svenska konkursrenskraften. Näringslivet får allt svårare att rekrytera rätt ­personal, godstransporter försvåras och bristen på offentliga investeringar har lett till att ­företag väljer att satsa i andra länder.

”Det svaga investerings­klimatet i Sverige har därmed inverkat allvarligt på utvecklingen av BNP och sysselsättning”, skriver Edling.

Vi måste exportera

Nå, vissa saker investerade ju regeringen Reinfeldt i: sänkt moms på hamburgare, skatte­avdrag för städning i hemmet och generella sänkningar av ­arbetsgivaravgiften för unga.

Ihop med försämrade trygghetssystem och sänkta skatter skulle det styra in ekonomin mot lågproduktiva branscher.

Nu sitter vi här. Nolltillväxt, massarbetslöshet och sjunkande produktivitet.

Sverige är fortfarande ett land som är beroende av att ­exportera energi, malm och skog. Vi är beroende av att nya idéer, nya kunskaper och kvalificerade arbeten växer fram. Vi är beroende av att människor som föds här och människor som kommer hit erbjuds utbildningar och jobb i toppklass.

Det var sådant som gjorde Sverige rikt en gång. Det går att göra igen.

Följ ämnen i artikeln