Åkesson och Björklund sänker yrkesutbildning
Jimmie Åkesson och Jan Björklund är på samma linje när det gäller gymnasieskolan. Båda tycker att det är dags att återinföra tvååriga utbildningar med yrkesinriktning.
Vanliga hederliga grabbar ska ändå inte bli akademiker och orkar inte sitta i en skolbänk. Sådant är för flickor och plugghästar som ändå aldrig skulle platsa i en byggbod.
Ungefär så tycks tanken vara.
Programmen räckte inte till
För alla 1970-talsnostalgiker kan en kort historielektion vara på sin plats. Att alla program blev treåriga och fick en kärna av teoretiska ämnen var en hörnsten i gymnasiereformen 1991.
Utbildningar som inte gav behörighet till fortsatta studier skapade återvändsgränder. Som 15-åring är det inte alltid så lätt att välja. Därför sjönk rekryteringen till yrkeslinjerna. Det var ett argument för förändring, men verkligen inte det enda.
Sanningen var att korta utbildningarna inte längre räckte till för arbetslivets behov. Dessutom fanns det somliga som faktiskt tyckte att mer utbildning skulle göra demokratin starkare.
Hel och hållet fungerade det nog inte. Fler ungdomar började gymnasiet, men fler hoppade också av och rekryteringen till de yrkesförberedande programmen gick fortfarande trögt.
Ungdomar är inte dumma
Björklunds slutsats känner vi. Under sin tid som skolminister urholkade han de yrkesförberedande utbildningarna genom att ta bort teorin. Alla kan ju inte bli akademiker, som han brukade säga.
Resultatet blev att ändå färre sökte gymnasieskolans yrkesprogram. Ungdomar är kanske oerfarna, men dumma är de inte. De känner igen en återvändsgränd när de ser den.
Låt oss vara ärliga. Förslaget om att göra gymnasieskolans yrkesutbildningar tvååriga handlar inte om att ge unga människor valfrihet, eller ens en hygglig utbildning.
Det handlar om att vädja till deras föräldrars känsla av att det kanske ändå var bättre förr.
När det gäller framtiden - och det gör utbildningspolitik - är det en riktigt usel utgångspunkt.