Prinsessan Madeleine blev stjärnans fall

Idag får en Annette Kullenberg knappt en chans

Aftonbladets Annette Kullenberg tilldelades Publicistklubbens  ”Guldpenna” år 2000.

Annette Kullenberg var under lång tid en av Aftonbladets stjärnskribenter. Hon gjorde intervjuer och reportage, skrev uppskattade kolumner och var tidningens första – och förmodligen sista – utrikeskorrespondent i Sydamerika.

Med hennes bildning och vassa formuleringsförmåga blev hon en förebild för många journalister, även för mig. Annette Kullenberg förde in den amerikanska stilen – new journalism – som markerade skribentens närvaro i texten.

Hon vann storstilat SVT:s ”På spåret” och lämnade avtryck med sin gälla röst och grälla kläder. Med böcker som bland annat avslöjade den svenska överklassen blev Kullenberg riktigt folkkär.

Hon var excentrisk och besvärlig, borgerligt uppväxt men vänster.

SVT-programledaren Anna Hedenmo debuterar som biografiförfattare med ”Solitär” (Mondial 2023). Det är en spännande bok om Annette Kullenbergs sanslösa liv och karriär, men också djupt sorglig.

Biografins titel är dubbelbottnad. Kullenberg var nämligen, trots sin berömdhet, en ensam människa. Men en solitär är också en ring med en enda diamant.

Anna Hedenmo skriver om Annette Kullenbergs förmåga som journalist att alltid hitta på gnistrande vinklar. En artikel om just diamanter kunde utgå från en kvinnlig taxichaufför som berättar om när hon med egna pengar köpte sin första diamant.

Annette Kullenberg var ett original, i Sverige och på Aftonbladet. Den bohemiska tidningen var på 1970-talet starkt präglad av sin ägare, LO. Få eller ingen delade Kullenbergs bakgrund i överklassen.

Men hon ville också skriva om ämnen som traditionellt sett var vikta för männen: politik och utrikesfrågor. Trots det var det Annette Kullenberg som var initiativtagare till ”Dokumentet”, det som senare har beskrivits som en föregångare till Me too-rörelsen.

Efter bara ett halvår på Aftonbladet blev hon bestört av sina kvinnliga kollegors historier om männens supande och sexistiska beteende. ”Skriv ned allt, stort som smått”, var hennes uppmaning.

Kvinnornas samlade berättelser ledde till stora förändringar, bland annat att tidningen fick en kvinnoredaktion. I förlängningen bidrog det till Aftonbladets exempellösa framgångar på 1990-talet.

Men en krönika i slutet av 2002 förändrar allt. I den pekar Annette Kullenberg ut prinsessan Madeleine som alkoholist. Hon har inga belägg, vilket gör påståendet dödsdömt.

Krönikan blev inte stoppad, men omskriven. Utan Kullenbergs vetskap. Det ledde till en trasslig juridisk historia, som i slutändan blev den stora skribentens fall.

Hur kunde denna briljanta person skriva något så dumt, och envisas med att få rätt. Tankarna är många när jag läser boken.

Men mest isande är den att egensinniga och bråkiga stilister förmodligen knappt får chansen idag när produktivitet ska mätas i siffror.

Annette Kullenberg dog 82 år gammal år 2021 i sviterna av covid-19. Boken om henne är en påminnelse, eller en vädjan, om att vi måste vårda våra udda fåglar.