Margot Wallström borde försvara FN

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När det smäller sitter vi alla i samma båt. Så kommenterade den erfarne EU-parlamentarikern Elmar Brok att Polen sagt ja till amerikanska missiler på sin mark.

Elmar Brok kritiserade att enskilda

EU-länder tar säkerhetspolitiska beslut som påverkar alla andra. Den här gången har Ryssland reagerat skarpt på ett missilförsvar vid sin gräns. ”Vi planerar att utrusta Östersjöflottan med kärnvapen”, säger rysk militär till Sunday Times.

Fortfarande saknar EU en gemensam utrikespolitik, i ordets rätta bemärkelse. Putin kan ta steg efter steg och testa gränserna, både i Georgien och i svaret på missilförsvaret.

Men Elmar Broks uttalande kunde handla om mycket mer än missilförsvaret. Storbritannien struntade i EU-sammanhållningen och anföll Irak. Om den dag bomberna faller över Iran kommer, får även

Sverige känna av konsekvenserna.

EU har skaffat militära insatsstyrkor och

lovat solidaritet vid terrorattacker. Om Lissabonfördraget träder i kraft gäller dessutom ömsesidiga försvarsgarantier mellan

EU-länderna.

Allt detta ändrar Sveriges säkerhetspolitiska läge. Det är ingen nyhet, utan var ett av skälen till att den dåvarande socialdemokratiska regeringen krävde att EU:s militära insatser måste grunda sig på mandat från FN:s säkerhetsråd. Det var förutsättningen för att säga ja till EU-besluten i Köln och Helsingfors år 1999 och för att svenska styrkor skulle delta.

Leni Björklund mjukade upp den linjen när hon var försvarsminister och fick visst stöd av partikongressen 2005. Nu tycks socialdemokratin vara på väg att gå ännu längre, trots att Mona Sahlin som nyvald partiledare var glasklar om att det behövs FN-mandat för militära insatser.

Partiets rådslagsgrupp för internationella frågor lämnar snart sju rapporter inom olika områden. Den arbetsgrupp som sysslar med folkrätten verkar beredd att sända iväg svenska soldater på EU-uppdrag utan FN:s godkännande.

Detta trots att stödet för en sådan linje bland partiföreningarna är svagt. De rådslagssvar som kommit in betonar snarare alliansfrihet, kritik av stormakterna och FN:s centrala roll.

Det är naivt att tro att EU-undantag för ”humanitära interventioner” inte skulle användas när andra intressen står på spel. Rysslands agerande i Georgien visar hur det kan gå när respekten för FN-stadgan urholkas.

Undantag från kravet på FN-mandat ökar också risken för militära äventyr under EU:s flagga, där Sverige dras in i moderna

kolonialkrig om råvaror. Det skulle så småningom kunna tvinga oss både till att ingå i det amerikanska missilförsvaret och till ett Nato-

medlemskap.

Jan Eliasson och Margot Wallström leder det internationella rådslaget. De borde tänka om och hålla fast vid socialdemokratins tradition-ella linje med ett starkt stöd till FN-stadgan.