Det handlar inte om två fabriker

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

9 DECEMBER 2008. Varslen fortsätter att landa på Arbetsförmedlingen, 4?700 personer i förra veckan. En takt vi har fått vänja oss vid. Och de kommer att resultera i uppsägningar. I går avslutades förhandlingarna om uppsägningar på Volvo Personvagn­ar, 2 721 får gå.

Åter försäkrar rader av experter att fordonsindustrins betydelse är överdriven, att det handlar om gamla strukturer. Det är fel.

Fordonsindustri handlar nämligen inte om två fabriker, en i Torslanda på Hisingen och en på Stallbacka i Trollhättan. Det handlar om en viktig drivkraft för ekonomin.

Ändå kan kanske tunnelseendet i debattsofforna förklaras.

Har symbolvärde

En bilfabrik har – i alla fall på avstånd – stort symbolvärde.

De ändlösa raderna av bilar, de koncentrerade handgreppen av montör­erna och den till synes långsamma rörelsen framåt sammanfattar på ett sätt hela den industriella idén.

Mycket av tillverkningen görs dock inte här, vid det löpande bandet. Den sker i stället hos hundratals under­leverantörer. Konkurrenter och sam­arbetspartners på samma gång, det som brukar kallas ett industriellt kluster. En väv av företagande och kunskap som ingen människa skulle ha kunnat planera fram. Marknadsekonomi när den är som finast.

130 000 svenskar

Allt som allt jobbar ­omkring 130?000 svenskar i fordonsbranschen. De arbetar på små företag där detaljer som pedaler eller stag tillverkas, hos högteknologiska specialister som utvecklat områden som säkerhet och i multinationella koncerner som levererar till världens alla biltillverkare.

Det är plåtdetaljer från Kinnared, växellådor från Köping och airbags från Vårgårda.

Och fordonsindustrins påverkan stannar inte här. Det har betydelse för efterfrågan på stål – i går varslade SSAB 1?300 personer – och malm. Atlas Copco i Örebro vill säga upp 370 personer som arbetar med utrustning till gruvindustrin. Och när industrin stannar stoppar också handel och service, och till sist tvingas den offentliga sektorn på knä.

Tillsammans skapar bilproducenter och underleverantörer en unik, men ömtålig, miljö för tillverkning och utveckling av fordon. Det är i den miljön ett litet land som Sverige kunnat skapa två starka personbilsmärken, och två av världens starkaste lastbilsproducenter. Det är också en miljö där alla är beroende av varandra.

Riskerar att skadas

Nu riskerar det svenska fordons­klustret att skadas, främst av över­gående problem som svaga ägare och finansiell kris. Och har den industriella väven förstörts är det svårt att se hur den ska kunna återskapas.

Just därför, och därför att vi faktiskt talar om mellan vart fjärde och vart femte industrijobb i Sverige, är fordonsindustrins framtid inte fråga som kan överlämnas till ”marknaden”. Precis som bankerna förtjänar industrin att beskrivas som ”systemviktig”.

IP

Följ ämnen i artikeln