Låt inte staten lura chaffisarna
– Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Du måste ha tid till barnet, tid att duscha, tid till annat. Men i den här branschen har du inte tid till något annat, du bara jobbar och sover, jobbar och sover.
Hamza kommer från Irak och är elektroingenjör. I Sverige är han taxichaufför. Sex dagar i veckan och 13 timmar om dagen kör han taxi. För det får han ut som mest 18 000 kronor efter skatt.
Vissa tjänar 27 kr i timmen
Hamza är en av de 100 taxiförare i våra storstäder som radions Ekonyheter har pratat löner och villkor med. De flesta jobbar sex och sju dagar i veckan, tio timmar per dag. I genomsnitt tjänar förarna 80 kronor i timmen, men det finns även exempel på att förare tjänar så lite som 27 kronor i timmen före skatt. Och de allra flesta har bara provisionsbaserad lön, de saknar sjuklön och kollektivavtal. Ett kollektivavtal innebär bland annat att arbetsgivaren betalar in till försäkringar och pension. Det reglerar arbetstider och lönenivåer och för taxichaufförerna innebär avtalet att man får mer betalt ju mer man arbetar. Sedan tidigare vet vi att bara var tionde taxiförare är med i facket och att två av tre chaufförer står utan kollektivavtal.
En viktig inkomst för taxibolagen är att köra färdtjänst, sjukresor och skolskjutsar. Hälften av alla taxiresor i Sverige betalas av samhället och i Stockholm görs över tre miljoner färdtjänstresor varje år. Där utförs nästan varje körning av Taxi Kurir och Taxi 020 – två bolag som ägs av Fågelviksgruppen.
De vann genom ett chocklågt bud och de saknar kollektivavtal. Enligt uppgifter till tidningen ETC får chaufförer som kör färdtjänst för Taxi 020 och Taxi Kurir bara hälften av den provision man får vid en vanlig körning.
I Sverige har det varit en känslig sak att kräva kollektivavtal i offentliga upphandlingar och många tolkar lagen som att man inte kan ställa hårda krav på sociala villkor när man upphandlar.
Blir svårt att välja bort
Lägsta pris är ofta ledstjärna för upphandlingen, man ska nämligen hushålla med skattebetalarnas pengar. Men reglerna kan göra det svårt att välja bort oseriösa företag. Lägger ett taxibolag ett lågt pris i upphandlingen måste kommunen ta det, om alla krav uppfylls.
Riksdagen, Riksrevisionen och Riksbanken använder också – genom ett statligt ramavtal med konsortiet Taxi public service – för det mesta taxibolag utan avtal.
Det är dags att ställa hårdare krav vid upphandling, inte minst på taxibolag.
Det kan inte vara rimligt att bolagen kör åt landsting, stat och kommuner, får betalt i skattemedel och tackar genom att dumpa löner och villkor för taxichaufförerna.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.