Uber ägnar sig åt lurendrejeri
Vi måste sluta kalla Uber för en samåkningstjänst. En av Ubers verksamheter, Uber pop, är en digital taxiförmedlingstjänst. Privatpersoner, som saknar både tillstånd och taxilegitimation, använder sina privatbilar för att skjutsa folk mot betalning. Det är varken delningsekonomi eller samåkning. Även om ungtuppar i för trånga kostymer försöker pracka på oss sitt försäljningsargument.
Amerikanska Uber Technologies Inc har sitt säte i Silicon Valley. Tjänsten startade 2009 och värderas till svindlande 500 miljarder kronor. Grundaren, Travis Kalanick, räknas i dag som en av USA:s hundra rikaste personer.
Förarna som får betala priset
Kunderna gillar Uber för att det är billigt. Inte så konstigt, det är ju förarna som får betala en stor del av priset. För varje körning tar förmedlingstjänsten 20 procent av intäkterna som föraren drar in. Och det är föraren som får betala ur egen ficka för bensin och underhåll på bilen. Det blir inte mycket kvar för den som kör.
Medan ägarna skrattar hela vägen till banken gråter förarna hela vägen till domstolen. I Sverige lades Uber pop ner i maj. Men Ekots och Kalibers granskning visar att 60 förare hittills har dömts i domstol för bland annat olaga taxitrafik.
Nysvenskar som hamnar i kläm
I en intervju i Sveriges Radios Ekot säger Ubers Europachef Pierre-Dimitri Gore-Coty att företaget ville ”testa den svenska lagstiftningen” för att se vad som är möjligt att göra.
Många förare som hamnar i kläm är nysvenskar som inte känner till lagarna och litar på att det Ubercheferna säger är korrekt. Den värsta konsekvensen för förarna som straffas är att de som väntar på besked om medborgarskap nu kan tvingas vänta upp till två år extra.
Uber beskrivs ofta som något modernt och trendigt. Men slavliknande arbetsvillkor testade vi redan på 1800-talet.