Rutten kvinnosyn bakom vårdkrisen
Bristen på sjuksköterskor slår hårt mot vården av cancersjuka barn. Familjer i svår kris tvingas flytta runt mellan sjukhusen.
Bristen på barnmorskor är lika konstant. Förlossningskrisen växer och födande mammor skickas både över landet och i bland utomlands.
På Karolinska sjukhusets neurologavdelning råder full kris, i Gävle klappar strokeavdelningen ihop och allt beror på sjuksköterskebristen.
Oroar oss mest
Enligt många opinionsundersökningar är det sjukvården som oroar svenskarna mest och det är inte konstigt. När sjuksköterskorna lämnar vården blir det vårdkris, svårare är det inte. I en intervju i Läkartidningen menar socialminister Annika Strandhäll att det är vi i medierna som skrämmer bort personalen, men det är nog att förminska problemet.
Det krävs mer för att en sjuksköterska ska lämna sitt arbete.
I själva verket är det just vi på Aftonbladet som beskriver krisens verkliga orsaker och de handlar snarare om lön, arbetsmiljö, arbetstider och bristen på respekt för yrkesgruppen.
Ledningen sa nej
Karin Söderquist arbetade till exempel på Karolinskas neurolog. Trots kris på avdelningen erbjöd hon sig att stanna kvar, men då ville hon ha 3000 mer i månaden. Det hade hon blivit erbjuden på annat håll.
Men ledningen sa blankt nej.
I stället gick pengarna till en inhyrd överläkare som kostade skattebetalarna 160 000 kronor i månaden. Sedan årsskiftet har två tredjedelar av sjuksköterskorna på neurologen sagt upp sig. En viktig orsak har varit den dåliga löneutvecklingen. När många slutat utan att bli ersatta har det dessutom gått ut över arbetsmiljön.
Hierarkier måste rivas
Var tionde svensk sjuksköterska jobbar i dag med annat, men om vårdkrisen ska hävas måste de lockas tillbaka. Statistiska centralbyrån har gjort en undersökning bland sjuksköterskor som lämnat yrket och frågat vad som skulle kunna få dem att gå tillbaka och svaren är enkla, de handlar om lön, arbetsmiljö och arbetstider.
Om sjuksköterskorna ska bli fler måste gamla hierarkier rivas, det är faktiskt provocerande att en läkare fortfarande får kosta flera gånger mer än en sköterska. Det var länge sedan yrket var ett kvinnligt kall. Landstingspolitiker och sjukhusledningar kan inte konservera en sådan rutten kvinnosyn.
Men desperationen sprider sig, några sjukhus testar sjuksköterskelösa avdelningar trots att svensk och internationell forskning visar att brist på omvårdnad riskerar patienternas liv. Det är inte konstigt att människor oroar sig över sjukvården, det konstiga är att sjuksköterskorna inte kan få anständiga arbetsvillkor.