5 saker att kolla vid rösträkningen
Klockan 21:00 stänger vallokalerna i Sverige, då kommer vallokalsundersökningen som brukar vara en bra indikator på vad resultatet blir.
Klockan 22:00 kommer motsvarande undersökning för hela EU.
Här är fem saker som Aftonbladets ledarredaktion kommer att hålla koll på medan rösterna räknas:
1. Kommer Feministiskt initiativ in?
Valrörelsens stora snackis är om Feministiskt initiativ kommer in i parlamentet. Enligt de senaste opinionsmätningarna kommer de få en plats, möjligen fler.
Räkna med begränsat jubel på Socialdemokraternas valvaka om Feministiskt initiativ kommer in. Det betyder rejäl huvudvärk för Stefan Löfven inför valet i september.
I så fall behöver Socialdemokraterna förmodligen göra om sin strategi.
Andra sidan av myntet är att Piratpartiet ser ut att åka ut.
2. Klappar Moderaterna ihop?
Moderaterna ser ut att göra ett katastrofval. Enligt senaste Novus blev partiet till och med mindre än Miljöpartiet.
Eftersom EU-valet även är en förövning för Moderaterna inför valet i höst är resultatet avgörande både för stämningen i partiet och om de kommer att byta strategi. Moderaterna har aldrig varit under 18 procent i något EU-val, det är en magisk gräns. Allt under det är en katastrof för partiet.
Frågan är vems huvud som i så fall rullar.
3. Vilken EU-grupp blir störst?
De viktiga aktörerna i Europaparlamentet är de olika partigrupperna. Den konservativa partigruppen EPP och den Socialdemokratiska S&D har omkring 200 platser var. Från Sverige ingår Socialdemokraterna i S&D och Moderaterna och Kristdemokraterna i EPP.
EPP har varit störst i 15 års tid och enligt de senaste opinionsmätningarna ser de ut att behålla den positionen.
En nyhet i år är de olika grupperna i valrörelser har lanserat kandidater till posten som ordförande i EU-kommissionen. Det är si och så med den juridiska grunden för detta men räkna med att vinnaren kommer att göra anspråk på posten. Vad som händer sedan är mer oklart.
4. Triumferar extremhögern?
Både franska Front National och brittiska UKIP spås stora framgångar. Tidigare har partierna inte vela ha med varandra att göra men i onsdags öppnade UKIP:s partiledare Nigel Farage för någon form av samarbete.
Det finns flera grupper på den yttersta högerkanten. Expo guidar här.
Om extremhögern skulle klara att bilda en gemensam grupp vore det en viktig förändring. Det skulle ge dem mer resurser och en verklig maktbas på Europanivå. De har försökt tidigare, men frågan är om inte förutsättningarna är mer gynnsamma i dag.
Sverigedemokraterna har inte velat säga vilken grupp de vill ingå i ifall de skulle komma in men ser ut att luta åt kretsen kring Front National, alltså den mer extrema delen.
Även rena nazistpartier som Jobbik i Ungern och Gyllene gryning i Grekland kan göra bra val men kommer troligen inte ingå i en ny högerextrem partigrupp, utan kommer antagligen vara grupplösa i parlamentet.
5. Hur röstar ungdomsväljarna i Sverige?
I EU-valet har ungefär 500 000 ungdomar rösträtt för första gången. Även om valdeltagandet inte är lika högt som i ett riksdagsval ger deras partival en viktig fingervisning om tidsandan.
Vår hypotes är att Sveriges ungdomar vill se mer av feminism, antirasism och offensiv miljöpolitik och mindre av äldre farbröder i ledningen för Europa.
Det vill för övrigt vi på Aftonbladets ledarredaktion också.