Mördare får inte gå lösa
Publicerad 2016-11-02
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
En lista på de senaste årens dödsskjutningar i Göteborg skulle snabbt kunna bli till en karta över stadens ytterområden. Bergsjön, Biskopsgården, Hisings Backa, Angered, Tynnered och Lövgärdet.
De senaste sex åren har 28 personer, i huvudsak unga män, dött för mördares kulor eller bomber. I måndags hände det igen. Två bröder – en 20, den andra bara 16, sköts till döds i Frölunda. Mördarna försvann från platsen på en silverfärgad moped.
Scenen hade kunnat vara hämtad ur den italienska tv-serien ”Gomorra”. Nu har den också blivit en bild av våra storstäder. I en rapport från i våras konstaterade Brå att skjutvapen, eller snarare unga män med skjutvapen, nu står för nästan en tredjedel av allt dödligt våld.
Dessutom stiger andelen mord som aldrig klaras upp.
Allra flesta vill känna trygghet
Problemet i Frölunda, Gullviksborg eller Tensta är inte att de är “utanförskapsområden”, eller att de som bor där skulle vara annorlunda och befinna sig i ”utanförskap”.
De allra flesta vill känna trygghet för sin familj, kunna gå till jobbet och parkera sin bil utanför porten utan att få den uppbränd. De vill att polisen ska komma om det inträffat ett brott och att brandkåren ska släcka bränder.
De vill absolut inte att unga, beväpnade män med våld ska skriva områdets lagar.
Måste spåras upp
Klyftorna i det svenska samhället behöver mötas med bättre skolor, fritidsgårdar och sysselsättningsprojekt. Missbruk och narkotika måste bekämpas och förorterna måste erbjuda sina invånare samhällsservice och bra bostadsmiljöer.
Men när det gäller unga beväpnade män som terroriserar sin omgivning och mördar varandra är allt det där passerat. De måste spåras upp, lyftas från gatan och bestraffas.
Människor måste kunna känna trygghet för sig och sin familj, vad området man bor i än heter.