Vårdkaoset – mer än en sommarplåga
På många av Sveriges akutmottagningar råder det kaos. Patienter skrivs ut för att sjukhusen behöver vårdplatser, inte
alltid för att de är färdigbehandlade.
Patienter får vänta i timmar på akuten medan personalen sällan hinner äta lunch.
Sommarkrisen i vården har slagit till med full kraft, men sjuksköterskornas massuppsägningar avslöjar att läget i vården är värre än enbart en sommarplåga.
Medveten politik
Sverige hade bland det lägsta antalet vårdplatser i hela EU år 2012, enligt OECD. Och sedan dess har platserna blivit ännu färre, enligt Sveriges kommuner och landsting. Tidigare var minskningen en medveten politik. Dels för att effektivisera vården men också för att spara pengar.
Numera är minskningen av vårdplatser allt annat är frivillig. När fler och fler sjuksköterskor säger upp sig måste vårdavdelningar stänga.
Läkare och sjuksköterskor vittnar om hur en stor del av arbetstiden går till att leta sängar. Inte så konstigt när beläggningsgraden på akutsjukhusen före
sommaren varit 90–105 procent, enligt siffror från Läkarförbundet. När platserna är för få sker prioriteringar som är allt annat än medicinska. Patienter får vänta timtals på akuten och när de till sist får en plats kan de hamna på avdelningar som är tänkta för patienter med helt
andra sjukdomar.
Katastrofal arbetsmiljö
Arbetsmiljön på akutmottagningarna blir förstås katastrofal. Men även vårdavdelningarna drabbas. En del patienter skrivs ut för tidigt. Andra ligger kvar alldeles för länge och väntar på kommunens hårt eftertraktade vårdboenden.
Massuppsägningar av sjuksköterskor beror på att de är underbetalda. Men kanske ännu mer på grund av att deras
arbetsmiljö är så dålig. Att bemanningsföretagen framför allt lockar med makt över schemat och rätt till fortbildning
är något för landstingsledningar att fundera över.
Mitt i allt detta ökar vårdköerna igen. Inte så konstigt när Karolinska sjukhuset i början av juli fick ställa in alla
icke akuta operationer på grund av vårdplatsbrist. Vårdens problem är kapacitetsbrist. Medias rapportering om
den dåliga arbetsmiljön, ökade kostnader för hyrpersonal och kontinuitetsproblemen är alla samma andas barn.
Det går inte att lösa vårdplatsbristen och personalbristen var för sig. Det är symtom på en och samma kris.
Måste styras som helhet
Alliansregeringen löste vårdköerna med en kömiljard vilket fick bieffekten att återbesök av kroniskt sjuka
prioriterades bort. Det är nu dags att låta vården styras som en helhet. Landstingen och sjukvårdsminister Gabriel Wikström måste rensa upp i vårdens trubbiga detaljstyrning. Vårdkaos är ingen bra grund för rekrytering.