Måste jobben bli billigare?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

10 mars 2006. Gör det billigare att anställa – halvera arbetsgivaravgifterna.

Slopa förmögenhetsskatten – gör det attraktivare att investera i Sverige.

Finansiera genom att slopa överskottsmålet på två procent av BNP i statsfinanserna. Så kan Sverige få 250?000–500?000 nya jobb.

Det var receptet som skrevs ut när Svenskt Näringslivs kris- och framtidskommission höll rundabordssamtal med en rad experter på temat hur vi ska kunna få 500?000 nya jobb på fem år.

100?000 nya jobb

Det är högkonjunktur för diskussionen om jobben. Alliansen lovar inget bestämt, moderaterna är kaxigare och siktar på 300 000 nya jobb, TCO också på 300?000 jobb, dock på 10 års sikt. Regeringens budgetpaket lovar 55?000 fler sysselsatta och Konjunkturinstitutet tror att det blir totalt 100?000 nya jobb på två år.

Så vad är realistiskt?

– 500?000 jobb på fem år är fullständigt orealistiskt. Når vi hälften är det en stor framgång, sa Ams ordförande, förre LO-ekonomen PO Edin.

Intressantast är inte siffrorna utan svaren på frågan varför jobben inte kommer. Grundproblemen är två: hushållens efterfrågan är för låg och företagens vinster investeras i alltför hög grad utomlands.

PO Edin pekade på att alla sektorer i samhället sparar och vill ha överskott: staten, kommunerna och hushållen. Då blir den inhemska efterfrågan för låg i alla sektorer.

Slopa överskottsmålet på 2 procent i budgeten, ansåg PO Edin. Han fick medhåll av två andra lika namnkunniga ekonomer och socialdemokrater, förre finansministern Kjell-Olof Feldt och professor Assar Lindbeck. Överskottsmålet är inte rimligt i en tid när Sverige har dramatiskt starka statsfinanser.

Kostnaderna för att anställa är en annan stötesten för sysselsättningen.

”Staten har råd”

– Priset på tjänster måste ner, service är för dyr idag, därför köper inte hushållen tjänster. Halvera arbetsgivaravgifterna. Det kostar 100 miljarder. Om det är för dyrt, inför ett kraftigt grundavdrag. Staten har råd, ta överskottet, rådde gamle finansministern Kjell-Olof Feldt.

Stor enighet fanns också om att investeringarna måste bli fler och att det måste bli mer lönsamt att investera i Sverige. Bytesbalansöverskottet ligger på 7–8 procent. Det betyder att vi har ett lika stort sparandeöverskott som investeras och gör nytta utomlands, inte här.

– Det är mycket märkligt att framställa bytesbalansen som en framgång. Vi måste få svenska företag att investera i risktagande i Sverige, sade Feldt.

Skatten är orättvis

Här handlar det om att förändra kapitalskatterna. Avskaffa förmögenhetsskatten var i logikens namn nästa krav som fick bred uppslutning – också ett gammalt krav i Aftonbladet eftersom skatten är djupt orättvis, läcker som en schweizerost och bara betalas av vanliga hushåll, inte av de verkligt rika och förmögna.

De välkända kraven på strukturreformer, en flexiblare arbetsmarknad, uppmjukad Las, en ny samförståndsanda mellan fack och arbetsgivare om vad som måste förändras, fanns förstås med i diskussionen.

Konceptet för hur vi får flera hundra tusen nya varaktiga jobb är inte enkelt. Vad vi kan se är att potentialen i form av arbetskraft, kapital, vinstrika storföretag, kompetens, forskning och utveckling finns. Och behoven. Debatten pågår. I går kom oroande siffror om fortsatt ökad arbetslöshet. Nu måste också regeringens recept för fler jobb fram, denna socialdemokratins hjärte- och ödesfråga.

LA