Den rika eliten håller på att förstöra hela Sverige
Regeringens ekonomiska experter varnar för utvecklingen
Vi vet att skillnaden mellan rika och fattiga har vuxit mer i Sverige än i många andra länder. Vi vet däremot inte hur mycket. Pålitlig statistik saknas helt enkelt.
Vi vet också att ökade klyftor förändrar hur ett samhälle fungerar, men vi vet inte exakt hur.
Ungefär så skulle innehållet i den senaste studien från regeringens finanspolitiska råd kunna sammanfattas.
Duger inte att trixa
Vill man få en plats i Finanspolitiska rådet duger det inte att trixa med sina akademiska meriter. Det är som bekant annorlunda i en regering.
Rådet består av tunga nationalekonomiska experter och har till uppgift att granska hur regeringen sköter den ekonomiska politiken. Häromdagen lämnade de alltså en rapport om hur ojämlikheten utvecklats i Sverige.
Den har som sagt vuxit. Och det beror inte på att lönerna glidigt isär. Den växande ojämlikheten är ett resultat av växande inkomster på kapital. Den som redan har pengar tjänar ännu mer pengar.
För dålig statistik
Exakt vad det betyder i verkligheten vet vi alltså inte. Enligt experterna i Finanspolitiska rådet är statistiken som mäter förmögenheter för dålig. Deras gissning är dock att skillnaden mellan rika och fattiga kan vara större än vi tror.
Dessutom har välfärdssamhället dragit sig tillbaka. Det ökar också klyftorna.
Naturligtvis borde det vara politisk dynamit. Växande skillnader mellan rika och fattiga påverkar ett samhälle. I studien talar experterna till exempel om ökande kriminalitet och rent av hot mot demokratin.
Rådets experter konstaterar torrt att ”det här förtjänar att uppmärksammas och diskuteras”.
Jo tack, vi vet. På den här ledarsidan har vi verkligen försökt.
Sänkta skatter och tuffare krav
Ändå är vi tillbaka i ett politiskt samtal som handlar om sänkta skatter, lägre a-kassa och tuffare krav på människor som är sjuka. Ett samtal där svaret på kriminaliteten är visitationszoner och att svenskarna ska bli Europas mest fängslade folk.
Nu vill Finanspolitiska rådet i likhet med bland annat Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden ha bättre statistik. Förslagen finns, men samlar damm i regeringskansliet. I en debattartikel i Dagens Nyheter antyder experterna att det kan vara avsiktligt.
Men bristande statistik i all ära, det här handlar om politik och om vilja. Det går att öka jämlikheten, det har gjorts förr.
Dagens regeringspartier har inget problem med växande klyftor. Den politiska oppositionen skulle kunna ta strid för ett mer jämlikt Sverige. Frågan är om den politiska viljan finns.
Regeringens egna experter i Finanspolitiska rådet varnar för vad ökande klyftor kommer att göra med Sverige. Det handlar inte bara om rättvisa, utan om hur samhället fungerar.
Dessutom konstaterar rådet att vi faktiskt inte vet hur mycket klyftorna har vuxit.
Påverkar de ökande skillnaderna mellan rika och fattiga redan Sverige? Och vad borde politikerna göra åt det?
I chatten diskuterar Ingvar Persson fördelningspolitik med läsarna.
- Ingvar Persson22 feb09.31
Klockan är halv tio och det är dags att stänga chatten. Jag tackar alla som bidragit med frågor och synpunkter.
- 22 feb09.29
Hej Ingvar,
Det viktiga är att folk får det bättre, vilket främst sker om folk är i arbete & det som produceras är sådant som andra länder mer än gärna betalar bra för. Se Schweiz som har lyckats otroligt bra med att få upp välståndet på toppnivå för sin befolkning. Vad gör de som Sverige inte gör istället för att fundera hur ska vi beskatta de som lyckats i Sverige hårdare. Det kommer absolut ej skapa välstånd utan snarare tvärtom minska drivkraften att skapa arbetstillfällen via nya företag.
MajsanHej Majsan.
De där sambanden är en smula omdebatterade. Vi kan väl konstatera att också Sverige historiskt skapat väldigt mycket välstånd, och dessutom fantastiska industrier. Kanske tack vare att landet varit relativt jämlikt.
Ingvar Persson - 22 feb09.27
Dom ökade skillnaderna handlar i mått om tiondelar och enligt rapporten så ligger vi på genomsnittet i Europa när det gäller jämställdhet, så fullt så illa som du vill få det att verka i din ledare är det väl knappast. Vi är helt enkelt lika jämställda som alla andra jämförbara länder.
JmHej Jm.
Sant. Men lika fullt betyder det en stor förändring. Om den är till det bättre eller det sämre kan man ha olika åsikter om, men det är märkligt att inte diskutera det som händer.
Ingvar Persson - 22 feb09.25
Ingvar,
Om det är något vi på mitt jobb tycker har varit bra så är det införandet av jobbskatteavdraget som har gjort att vi fått behålla mera av vår lön. Så öka gärna det mera så ökar intresset för att ta ett jobb även hos den som kanske inte har så mycket erfarenhet.
KalleHej Kalle.
Det var ju så där Anders Borg resonerade. Om det sedan har fungerat kan man nog diskutera.
Ingvar Persson - 22 feb09.24
Hej Ingvar,
Sverige ligger ju högt upp när man jämför olika länder & skattetryck. Skulle då kännas galet att ytterligare öka skattebördan på alla oss som sliter hårt 47 veckor om året. Inte minst med tanke på inflationen vi haft de senaste åren i kombination med tydligt ökade bolåneutgifter. Eller hur tänker ni?
Personligen tillhör jag den gamla skolan som jag fått efter farfar dvs alternativet att inte arbeta & försörja sig själv & familjen finns inte så länge det finns något jobb att få. Då kan jag inte få ihop att det är svårt att hitta folk i Sverige som vill ta vissa enkla jobb.
AndersFrågan jag tror många vill ha svar på är om ackumulering av kapital sker på bekostnad av någon annans förtjänst och i så fall hur det går till rent tekniskt/skattemässigt.? Aktiehandeln är ju internationell, så hur blir vi svenskar generellt fattigare för att några av oss lyckas bli rika på grund av den.? Själv tycker jag dock gränsen bör dras vid berikning på offentliga medel, det är klart oskönt…
catchinvisiblepicsHej Ingvar,
Sverige ligger ju högt upp när man jämför olika länder & skattetryck. Skulle då kännas galet att ytterligare öka skattebördan på alla oss som sliter hårt 47 veckor om året. Inte minst med tanke på inflationen vi haft de senaste åren i kombination med tydligt ökade bolåneutgifter. Eller hur tänker ni?
Personligen tillhör jag den gamla skolan som jag fått efter farfar dvs alternativet att inte arbeta & försörja sig själv & familjen finns inte så länge det finns något jobb att få. Då kan jag inte få ihop att det är svårt att hitta folk i Sverige som vill ta vissa enkla jobb.
AndersHej Andreas.
Låt oss först konstatera att det man brukar kalla skattetrycket, skattekvoten är kanske ett bättre ord, sjunkit dramatiskt. Skulle vi ha samma skatteuttag som vid millenieskiftet skulle det också finnas 400 miljarder mer till välfärd.
När det sedan gäller arbetslösheten håller jag i princip med. Det är klart att man ska försörja sig om man kan. Problemet har varit att arbetslösa och kompetensbehoven inte passat. Och att arbetsmarknadspolitiken varit alldeles för passiv.
Ingvar Persson