En skamfläck ännu i vår tid
Romernas internationella dag, eller nationaldag, firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London den 8 april 1971. Det är 45 år sedan i dag.
I Sverige finns cirka 50 000 bofasta romer och många av dem är med och firar nationaldagen med underhållning, familjeaktiviteter och föreläsningar runt om i landet.
Berättelsen om romer i Sverige är i mycket en berättelse om tvångssteriliseringar och förföljelse, om register och lynchmobbar.
Det har fått effekt för dessa människor lever sitt liv.
2010 överlämnade Delegationen för romska frågor sin utredning till den dåvarande regeringen. Maria Leissner, som ledde utredningen, bedömde att det skulle ta ytterligare minst 20 år innan ett nyfött romskt barn skulle få uppleva samma möjligheter som andra svenskfödda barn.
Bryt utanförskapet
Välfärdsgapet mellan romer och andra svenskar sades vara så allvarligt att man kan förutsäga att barn som föddes i en romsk familj inte kommer att få en fullständig grundskoleutbildning, inte kommer in på arbetsmarknaden och kommer att dö tidigare än sina jämnåriga.
Dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (L) sjösatte en långsiktig strategi för att bryta romernas utanförskap. Skolinspektionen fick i uppdrag att granska hur kommunerna uppfyller kraven för romska barn när det gäller skolplikt, undervisning och rätten till särskilt stöd. Särskilda satsningar på romska kvinnors hälsa och livssituation, hbt-frågor och på fler skolböcker skrivna på språket romani chib lanserades.
Det var bara sex år sedan, men det var ändå innan de människor som tvingas tigga blev ett inslag i den svenska gatubilden.
Den 1 november 2015 fanns ungefär 4 700 tiggare i landet. Antalet barn varierar mellan 70 till 100. Många av dem är just romer från Östeuropa. De har kommit med hopp om ett bättre liv, utanförskapet och livsvillkoren i hemländerna är en av vår tids skamfläckar. Bland Europas romer är arbetslösheten hög. Människor nekas regelmässigt bostad, utbildning och sjukvård på lika villkor – för att de är romer.
EU tar inte ansvar
Människorättsorganisationen Amnesty varnar för att våldsattacker mot romer blivit vanligare och ser att europeiska ledare underblåser fördomar mot folkgruppen. Och EU har inte förmått att ställa medlemsstaterna till svars för den systematiska diskrimineringen som pågår.
Den europeiska antiziganismen måste utplånas och det kan vi bara göra tillsammans. Då måste svaret se ut ungefär som Ullenhag beskrev det: bättre skolgång, tillgång till sjukvård och social service och jobb.
Ja, utmaningen är enorm, men skammen i att låta bli är större.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.