Bankdirektörerna blir aldrig mätta
19 juli 2013
Bankernas vinster
Så har då de fyra stora bankerna redovisat sina vinster för det senaste kvartalet. Det är så man mäter tiden i direktörskretsar.
Bankdirektörerna borde ha anledning att var belåtna. Med undantag av Swedbanks Michael Wolf kunde de trots ekonomisk oro och lågkonjunktur berätta om stigande vinster.
För Swedbanks del sjönk faktiskt vinsten, med tre procent jämfört med samma period förra året. Ändå tjänade banken 4,4 miljarder.
23 miljarder senaste kvartalet
Tillsammans har Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB tjänat 23 miljarder kronor mellan den 1 april och den sista juni. Sedan årsskiftet är de fyra bankernas sammanlagda vinst drygt 44 miljarder kronor.
Det mesta kommer från skillnaden mellan räntan på de pengar bankerna lånar ut – inte minst till bostäder – och de pengar banken själv lånar. Räntenettot, för att tala bankdirektörsspråk.
Om det inte varit semestertider skulle Anders Borg kanske ha levererat till intet förpliktande kritik.
För bankerna låter det som lysande tider, och både på Swedbank och Nordea funderas det på att höja utdelningen till ägarna.
Klarar inte lönsamhetsmålet
Ändå är det inte riktigt frid och fröjd.
Nordeas vd Christian Clausen, han med lyxlägenheten om ni mins, klarar inte lönsamhetsmålet. Enligt företagets egna planer borde banken ge en kapitalavkastning på 15 procent.
Ungefär där ligger också de andra svenska bankdirektörerna. Men inte Clausen.
Lite skamset tvingades han i förrgår medge att kapitalavkastningen i Nordea ”bara” är 11,5 procent. Det lär bli nya besparingar, indragen service och diskreta avgifter. Målet är nämligen fortfarande att nå 15 procents avkastning.
För Svenska Dagbladet medger dock Clausen att det finns ett villkor. Räntorna måste ”normaliseras”. Realräntan – alltså räntan minus inflationen – i Europa ligger i dag nära noll, och då är det enligt Nordeachefen svårt att tjäna tillräckligt med pengar.
Och just här borde vi stanna upp och tänka till. Lågkonjunktur och en realränta nära noll, massarbetslöshet och en europeisk banksektor som gång på gång har fått räddas av skattebetalarna. Ett lönekonto ger ingen ränta.
Och ändå anser bankernas ägare att avkastningen på kapital ska ligga på 15 procent.
Fler vill ha tvåsiffriga vinster
Bankerna är förstås inte ensamma. Det finns andra branscher där ägarna trots stenhårda marknadsvillkor och strukturomvandling vill ha tvåsiffriga vinster. Men frågan är om det finns någon annan bransch där vinsthungern är lika direkt kopplad till den ekonomiska krisen och vanliga människors kamp för att få vardagen att gå ihop?