Arbetsmiljön blir inte bättre om vi exporterar riskerna

De farligaste arbetsuppgifterna utförs i dag av människor som inte har sin vardag här.

Två personer omkom och en skadades allvarligt vid en arbetsplatsolycka i Hjorthagen för en vecka sedan.

När 50 ton stål i tisdags morse rasade ner över tre arbetare i Hjorthagen utanför Stockholm skulle nog de flesta av oss beskriva det som en svensk arbetsplatsolycka. Att de två som dödades har sina familjer i Polen och att deras uppdragsgivare finns i Österrike borde inte spela någon roll.

Andra gör farliga jobben

Ändå spelar det roll. Arbetsmiljöverket särredovisar utstationerade arbetare när statistiken över dödsolyckor ska sammanställas, och år efter år kommer oproportionellt många av dem som dödas på svenska arbetsplatser från andra länder.

Minst vart tionde dödsfall på en svensk arbetsplats drabbar någon med adress i ett annat land. Det handlar om byggnadsarbetare som rasat från broar, elmontörer som fallit från stolpar, fordonsförare som krockat och sjömän som träffats av trossar som brister. Oavsett vilket är det någon som har rest till Sverige för att göra ett arbete, men som aldrig mer kommer att komma hem.

En slutsats är svår att undvika. Allt fler av de farligaste arbetsuppgifterna i vårt land utförs i dag av människor som inte har sin vardag här. Av en alldeles speciell orsak är det en oroväckande tanke.

Dödsolyckorna är nämligen ett statistiskt undantag. Grundregeln är att arbetsplatsolyckor ska redovisas i den skadades hemland. Riktigt allvarliga olyckor måste visserligen anmälas till Arbetsmiljöverket, men de ska registreras i det land där den som skadats bor.

Människor – inte siffror

Om många av dem som dödas på svenska arbetsplatser kommer från andra länder finns det goda skäl att tro att många också skadas, utan att någonsin hamna i den svenska statistiken. Skulle andelen vara lika stor som andelen dödade handlar det om tusentals, även om vi bara räknar de olyckor som leder till sjukskrivning.

Ytterst är det förstås inte en fråga om siffror, utan om människor och om säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Om en stor del av de allvarliga arbetsplatsolyckorna döljs skulle vi lätt kunna få bilden av hur arbetslivet blir allt säkrare, trots att vi egentligen bara exporterat riskerna.

Och att exportera risker är ingen lösning på problem, antingen det rör arbetsolyckor eller miljöförstöring.

Följ ämnen i artikeln