Bensin på en brinnande eld

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

27 oktober 2006. I dag träffas LO:s representantskap för att lägga fast riktlinjerna inför vinterns avtalsrörelse.

Kraven blir inte en signal till politisk strid, även om det är precis vad propagandamakarna på Svenskt Näringsliv lär påstå.

Som LO-ekonomen Dan Andersson i förra veckan påpekade finns det bara ett löneutrymme.

I en avtalsrörelse är det fackets uppdrag att driva löntagarnas intressen när det ska fördelas.

Ändå kommer politiken att kasta sin skugga över dagens möte. Samtidigt som parterna formulerar sina förväntningar förändras förutsättningarna. Från arbetsmarknadsdepartementet budas den nya arbetslöshetsförsäkringen, kapitel för kapitel, till de fackliga expeditionerna. Den senaste delen kom i måndags. Synpunkter ska vara avlämnade efter helgen.

Snabba ryck

Sven Otto Littorin vill ha snabba ryck, och trots att förändringarna drastiskt påverkar människors vardag markerar han att inga protester kommer att påverka förslaget.

Det är tveksamt om hanteringen är förenlig med grundlagen. Det är alldeles säkert att det inte skapar trygghet i avtalsrörelsen.

Hur någon, fack eller arbetsgivare, ska kunna sluta långa avtal i en sådan situation är svårt att se.

Pressar ner lönerna

De nya reglerna för a-kassan kommer att missgynna kvinnorna som grupp. Det medger till och med regeringen. Enligt all ekonomisk teori kommer förändringarna dessutom att pressa de lägsta lönerna neråt. Tillsammans med andra samhällsförändringar sätter det fokus på avtalens miniminivåer.

Med snabbhanteringen av a-kasseförslaget häller Littorin bensin på det som redan tidigare är avtalsrörelsens hetaste fråga.

Att de fackliga organisationerna försöker värna sina medlemmar mot dålig politik handlar inte om politisk obstruktion. Bara om grundläggande föreningsfrihet.

Ändå kan LO-förbunden i och med dagens beslut faktiskt ta ett steg framåt. Styrelsen föreslår nämligen för första gången en särskild jämställdhetspott, vid sidan av de traditionella låglönesatsningarna.

Det räcker inte

Sektorer som vården, barn- och äldreomsorgen, detaljhandeln och hotellnäringen har två saker gemensamt. De anställda LO-medlemmarna har lägre betalt än genomsnittet och branscherna domineras av kvinnor. Motsatsen gäller för till exempel byggbranschen, verkstadsindustrin och partihandeln. En dominans av män och högre löner än genomsnittet.

Problemet är inte att kvinnor skulle välja – eller tvingas välja – lägre kvalificerade och därmed sämre betalda jobb. Problemet är att högt kvalificerade arbeten betalas uselt just därför att de utförs av kvinnor.

Det räcker helt enkelt inte med låglönesatsningar. Det behövs speciella pengar för att jämna ut könsorättvisorna.

Därför är det viktigt att LO i dag enas om en jämställdhetspott.

Det visar att facklig enighet kan utmana orättvisor, också när politiken drar åt andra hållet.

Ingvar Persson