Brittiskt utträde  blir haveri för EU

NYCKELROLL I ÖDESVALET Hilary Benn slår ut med armarna. ”Vad händer med de rättigheter brittiska arbetare har tack vare medlemskapet? Och vad händer med jobben?” säger han.

26 februari 2016

Brexit

Det är kylig vår i den brittiska huvud­staden. Fåglarna försöker överrösta trafiken och påskliljorna blommar i parken framför Buckingham Palace. I parlamentets matsal ­serveras ledamöterna ­York­shirepudding och ­något som möjligen kan ­vara ­risotto gjord på pumpa. ­Labours skuggutrikes­minister Hilary Benn slår ut med armarna.

– Om Storbritannien ­röstar för att lämna EU så kommer vi fortfarande ha en konservativ regering när vi vaknar upp 24 juni. Vad händer då med de rättig­heter brittiska arbetare har tack vare medlemskapet? Och vad händer med ­jobben? EU är vår viktigaste handelspartner.

Det brittiska parlamentet ser ut som en medeltida ­katedral. Men större delen av byggnaden är från mitten av 1800-talet och byggd för att andas historia och imperium. Men den verkliga makten finns inte längre här i Westminster. Som skuggutrikesminister har Hilary Benn en nyckel­roll inför folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU 23 juni. Till skillnad från Sverige kommer EU-kritiken främst från höger och extremhöger medan Labour och fack­föreningsrörelsen i stort sett står enade för fortsatt medlemskap. När David Cameron 2005 valdes till partiledare för de konservativa slog han fast att högerns besatthet av ­Europa måste upphöra. Drygt tio år senare har det blivit tvärtom. Och nu ska han leda kampanjen för ­ja-sidan i konflikt med ­majoriteten i sitt eget parti.

Nina Schick, från tanke­smedjan Open Europe, ser debatten som en konsekvens av att Storbritannien gick med i ett EU som inte längre finns.

– Särskilt äldre väljare minns att man sa ja till medlemskap i ett frihandelsområde. Och nu har man fått en politisk union i stället. Det var aldrig vad man skrev ­under på. Högerns debatt följer två helt olika linjer. Den ena, som samlar delar av det konservativa partiet och personer från näringslivet argumenterar för att Storbritanniens suveränitet ­hotas och att landet ­bromsas i sin ekonomiska utveckling av beslut och byråkrati i Bryssel. Den ­andra är mot invandring och domineras av SD:s systerparti UK Independence ­Party. Från vänster ser man med viss fasa hur de gamla veteranerna från Margaret Thatchers år vid makten nu vill lämna EU för att få bort ­sociala rättigheter som max 48 timmars arbetsvecka, rätt till betald semester och rätt till vilodag.

På andra områden är debatten mer lik den svenska. För ­Hilary Benn handlar det om att Storbritannien har större inflytande i världen som medlemmar och att många frågor helt enkelt inte går att ­lösa ­utan ­samarbete.

– När jag var ­miljöminister ­ledde jag den ­brittiska ­delegationen till klimat­toppmötet 2007 på Bali. Jag såg själv hur viktigt det är att EU håller samman om vi ska kunna påverka något, säger Hilary Benn.

Hittills har EU-kritikerna undvikit att svara på hur ­alternativet till medlemskap konkret ser ut. Länder som Schweiz och Norge lyfts ibland fram som exempel men de tvingas samtidigt följa EU:s regler utan att kunna påverka dem. Ger det verkligen mer suveränitet?

Allt hänger i så fall på ­vilket avtal man skulle ­kunna få med EU, vilket ­ingen i dag kan svara på. För EU och Sverige vore ett brittiskt utträde ett haveri. Vi skulle förlora en av våra viktigaste partners och ­Europas näst största ­ekonomi. En första signal på vart debatten tar vägen kommer vi få redan 5 maj. Då är det lokalval till bland annat borgmästare i London och Skottlands parlament. Men den verkliga kampanjen inför folkomröstningen börjar först efter det.

– Jag tror att vi kommer att vinna. Vi har alltid varit pragmatiska européer, ­säger Hilary Benn.

– Jag vet ­faktiskt inte, det är nog helt ­öppet vad som händer, säger Nina Schick.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.