Flyktingkrisen har nått miljonvillorna
När PISA-undersökningarna började år 2000 var den svenska skolan en av världens mest jämlika. Idag ligger vi på en genomsnittlig OECD-nivå.
Segregationen i samhället har försämrat resultaten för både de svagaste och de duktigaste eleverna. OECD:s PISA-grupp är tydlig med att det svenska skolvalet måste förändras så att det inte spär på segregationen.
Men Sverige går åt fel håll.
Familjeförhållanden spelar större roll
Den senaste PISA-undersökningen som kom i december visar att elevens bakgrund och vilken skola hon hamnar i spelar allt större roll för skolresultaten.
Äppelviksskolan i Bromma är en av Stockholms mest segregerade skolor. Här går barnen till föräldrar med landets högsta medianinkomster. Villorna i området kostar i genomsnitt en bit över tio miljoner kronor. Över 99 procent av eleverna går ut högstadiet med gymnasiebehörighet.
När det gäller integration har Äppelviksskolan utmärkt sig som en av landets sämsta.
– Jag tycker ju att det vore bättre om världen var mer blandad, men nu är det inte så verkligheten ser ut, och som enskild skola är det svårt för oss att förändra det, sa Äppelviksskolans rektor Arne Landström till Aftonbladet 2011.
Men i höstas nådde flyktingkrisen ända till miljonvillorna i Bromma.
Äppelviksskolan tar emot ensamkommande
På Sveriges Radios hemsida går det just nu att lyssna på P1-dokumentären "När Mohamed kom till Äppelviken". Den handlar om femtonåriga Mohamed som kom till Sverige från Somalia för knappt ett år sedan. För att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab tvingades han ta farväl av sin mamma och sina syskon.
Till slut hamnade han hos en fosterfamilj i Tensta.
Mohamed är ett av sexton ensamkommande flyktingbarn som sedan i våras går på Äppelviksskolan. Det är första gången i skolans historia som man tagit emot flyktingbarn.
Beslutet skapade stor oro bland en del föräldrar som mejlade ut ett upprop till övriga föräldrar. De varnade för att de ensamkommande flyktingbarnen skulle kunna orsaka kulturkrockar och öka risken för brottslighet och drogmissbruk.
Det fick några av skolans elever att reagera.
Två elever skrev en uppmärksammad artikel i skoltidningen Milo där de uppmanade föräldrar att skärpa sig och sluta sprida fördomar. Artikeln fick effekt. Opinionen vände och fler blev positivt inställda till de nya eleverna.
Men nog har det blivit en kulturkrock allt. Om än kanske inte den som de oroliga föräldrarna avsåg.
Påminner om tv-serien ”Skam”
– Vår skola brukar kallas för den vita skolan. Det här blir en omställning för oss. Vi har bara sett folk som är vita, vi har inte sett folk från Syrien som flytt från allt det hemska, säger 15-åriga Elliott i P1-dokumentären.
Han drömmer om att bli utrikesminister när han blir stor och tycker att beslutat att ta emot ensamkommande är det bästa som hänt skolan.
Historien om Äppelviksskolan påminner om den norska succéserien Skam som visas på SVT Play. Den handlar om just detta: privilegierade Oslo-ungdomar som har de allra bästa förutsättningarna. Första avsnittet inleds med att en av seriens huvudkaraktärer beskriver det kapitalistiska systemet och hur den rika minoriteten lever på den fattiga majoritetens bekostnad.
Skammen över världsordningen, som seriens titel syftar på, tränger in under huden.
En globaliserad värld gör det allt svårare att blunda för andras lidanden.
Så verkar även ha skett i Äppelviken. Det ger faktiskt hopp om framtiden.