Det brittiska valet ser ut att bli jämnt
Winston Churchill hävdade att britterna var unika: de var det enda folk som tyckte om när man talade om för dem hur dåligt saker och ting låg till. Oavsett om Churchill hade rätt eller inte, är det uppenbart att varken Storbritanniens nuvarande konservative ledare David Cameron eller premiärminister Gordon Brown har lyssnat till hans råd.
Storbritannien kommer att gå till val den 6 maj. Med stor sannolikhet kommer det leda till landets andra maktskifte på 31 år: en lång konservativ era dominerad av Thatcher (avslutad av John Major) följdes av en lång socialdemokratisk era dominerad av Blair (avslutad av Gordon Brown). Kanske. Väljarna har inte omfamnat Cameron trots att Labour är hopplöst sönderregerat. Valet kan bli jämnt.
Trots allt visar det på hur resultat faktiskt spelar roll. Labour har lyckats lyfta en miljon pensionärer ur fattigdom, rustat upp offentlig sektor, infört minimilön, fyra veckors semester, en miljon dagisplatser och även om man inte lyckats halvera barnfattigdomen har den minskat drastiskt. Allt detta bidrar till att Cameron tvingats ”göra en Reinfeldt” och ta sitt parti mot mitten.
Men Storbritannien är hårdare drabbat av finanskrisen än både USA och Euroområdet. Labours historiska misstag (förutom naturligtvis Irak) var att man reglerade finansmarknaden för lite och medborgarna för mycket. Inskränkningar i civila rättigheter har varit många och Londons finanssektor tilläts sköta sig själv. Priset för det senare betalar man nu – Storbritannien kom inte ur recession förrän sista kvartalet 2009 och budgetunderskottet är astronomiskt. Trots att Brown när han tillträdde som Blairs finansminister lovade att inte tillåta några bubblor på husmarknaden var det just vad som hände. Även de brittiska hushållen är alldeles för skuldsatta.
Men varken Brown eller Cameron vågar ta Churchills råd och berätta exakt hur illa det ligger till. Bägge pratar om den kommande budgetsaneringen (men är oense om när den bör inledas) men Labour är inte ärliga med hur hårt den kommer att slå och de konservativa låtsas som att de trots allt kommer kunna sänka skatten.
Det lär bli en intressant valrörelse.