Visst gör en annan regering skillnad
Den senaste veckan har det gått att ana en viss förvirring hos regeringens informationsstrateger. Hur ska ministrarna egentligen förhålla sig till alla de förslag som oppositionen i små portioner kastat åt journalistkåren?
Ska ministrarna – som Hillevi Engström i Aktuellt häromkvällen – svalt luta sig tillbaka och säga att oppositionens förslag på sin höjd åstadkommit en blek kopia av regeringspolitiken?
Eller ska ministrarna – som Ulf Kristersson i Expressen – gå till våldsamt motangrepp och anklaga oppositionen för att hota allt som åstadkommits av en borgerlig regering under sex strävsamma år?
Eller ska regeringen – som Centerpartiet i ett pressmeddelande – försöka säga båda sakerna på en gång? Både att oppositionen stulit sina förslag, och att de är hopplöst oansvariga.
I går kallade Fredrik Reinfeldt oppositionens förslag för ”skattechock”.
Anders Borg ville för sin del inte höra talas om att Magdalena Andersson skulle vara sparsammare. ”Det skiljer någon tiondel”, sa han om statens sparande.
Frågan är kort sagt: är den socialdemokratiska budgeten onödig eftersom den är alltför lik regeringens, eller anstötlig eftersom den går på tvärs med regeringens politik?
Svaret kan knappast vara ”både och”, i alla fall inte i dagens svartvita medieklimat.
Sanningen är att Socialdemokraterna på många punkter fått anpassa sig. Jobbskatteavdragen blir kvar, liksom ett bantat rutavdrag. Men visst finns det skillnader som stridslystna borgerliga valarbetare skulle kunna ta vara på.
Borgerliga ministrar som vill angripa oppositionen bör alltså försvara fas 3, dagens orättvisa a-kasseavgifter, bristen på aktiva åtgärder för arbetslösa ungdomar och att storföretagens skatter sänks för lånade pengar.
Det är bara att önska lycka till, som en Folkpartiledare en gång uttryckte saken.