Recessionen är både avsiktlig och medveten

Riksbanken har tänkt om, men inte Svantesson

Elisabeth Svantesson.

Den svenska ekonomin befinner sig nu officiellt i recession. I ett försök att dämpa det ödesmättade budskapet används beskrivningar som mild eller svag.

En skönmålning. Det naturliga är att ekonomin växer. Redan när den växer för sakta är det ett allvarligt problem. Nu har den svenska ekonomin krympt två kvartal i rad. Och vi har varken pandemier eller finanskrascher att skylla på.

Det finns ingen ”mild” recession.

Ingen hemlighet

Varför den svenska ekonomin krymper är ingen hemlighet. Hushållens konsumtion har minskat med 0,6 procent det senaste åren. De disponibla inkomsterna lika mycket. Investeringarna i fasta resurser backar. I klartext betyder det tvärstopp för byggandet.

Industrin har tömt sina lager och i kommuner och regioner härskar sparbetingen.

Det finns egentligen bara en siffra som visar plus. Antalet sysselsatta ökade, med 0,1 procent. Å andra sidan minskade antalet arbetade timmar.

Arbetsmarknaden håller emot

Trots problemen för byggbranschen och handeln är det arbetsmarknaden som håller uppe den svenska ekonomin. När arbetslösheten går upp hamnar Sverige i riktigt stora problem. Och nu pekar siffrorna uppåt.

Siffror från Statistiska centralbyrån ger en belysning av verkligheten. Vardagen där barn är hungriga när de går till skolorna, människor oroar sig för att inte klara bostadslånen och köerna till välgörenhetsorganisationer en annan. Men det är samma verklighet som beskrivs.

Sanningen är dessutom att det var precis det här som var meningen. Riksbanken har höjt räntan åtta gånger i rad. Finansminister Elisabeth Svantesson upprepar ordet ”stram” varje gång hon talar om nästa års budget.

Dämpa inflationen

Syftet är som ingen kan ha missat att få ner prisökningarna. Att dämpa inflationen. Men verktyget för att åstadkomma det är just att göra oss alla fattigare.

Har människor inga pengar är det svårt att höja priserna, är det tänkt.

Frågan är bara, när blir priset för högt. När är det medicinen och inte sjukdomen som dödar patienten.

På sitt senaste möte bestämde Riksbankens direktion att styrräntan inte skulle höjas. I alla fall inte just nu. Kanske är det en signal om att också Erik Thedéen och hans kollegor nu börjar tvivla på den frivilliga svältkur Sverige utsatts för.

Från den andra huvudpersonen, finansministern, hörs dock inga sådana signaler. Elisabeth Svantesson tycks helt nöjd med att sköta finanserna i ett land där ekonomin krymper och där vanliga människor oroar sig för framtiden.